<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Kryptering - Information och nyheter om krypto &#187; dns</title>
	<atom:link href="http://kryptera.se/t/dns/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://kryptera.se</link>
	<description>Senaste nytt om kryptering och krypto</description>
	<lastBuildDate>Thu, 29 Dec 2011 11:16:55 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.3.1</generator>
<atom:link rel="hub" href="http://pubsubhubbub.appspot.com"/><atom:link rel="hub" href="http://superfeedr.com/hubbub"/>	<div id='fb-root'></div>
					<script type='text/javascript'>
						window.fbAsyncInit = function()
						{
							FB.init({appId: null, status: true, cookie: true, xfbml: true});
						};
						(function()
						{
							var e = document.createElement('script'); e.async = true;
							e.src = document.location.protocol + '//connect.facebook.net/sv_SE/all.js';
							document.getElementById('fb-root').appendChild(e);
						}());
					</script>	
						<item>
		<title>DNSSEC &#8211; Till vilket pris?</title>
		<link>http://kryptera.se/dnssec-till-vilket-pris/</link>
		<comments>http://kryptera.se/dnssec-till-vilket-pris/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 04 Jul 2010 19:54:48 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[dns]]></category>
		<category><![CDATA[dnssec]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://kryptera.se/?p=457</guid>
		<description><![CDATA[I senaste numret av Cisco IP Journal Volume 13 Number 1 så belyses ett problem som uppstår när DNSSEC börjar att användas och bandbreddsförbrukningen mer än dubbleras: In other words, in this example scenario with stale Trust Anchor keys in a local client&#8217;s resolver, a single attempt to validate a single DNS response will cause [...]<p>F&ouml;lj oss p&aring; Twitter: <a href="http://twitter.com/kryptera">http://twitter.com/kryptera</a></p>
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div class='wpfblike' style='height: 40px;'><fb:like href='http://kryptera.se/dnssec-till-vilket-pris/' layout='default' show_faces='false' width='400' action='like' colorscheme='light' send='false' /></div><div class="alignleft"><div class="g-plusone" data-href="http://kryptera.se/dnssec-till-vilket-pris/" size="tall" count="true"></div></div><p>I senaste numret av <a href="http://www.cisco.com/web/about/ac123/ac147/archived_issues/ipj_13-1/index.html">Cisco IP Journal Volume 13 Number 1</a> så belyses ett problem som uppstår när <a href="http://kryptera.se/t/dnssec/" class="st_tag internal_tag" rel="tag" title="Posts tagged with dnssec">DNSSEC</a> börjar att användas och bandbreddsförbrukningen mer än dubbleras:<a href="http://www.cisco.com/web/about/ac123/ac147/archived_issues/ipj_13-1/index.html"><img class="aligncenter size-full wp-image-458" title="131_dns_fig01_lg" src="http://kryptera.se/wp-content/uploads/2010/07/131_dns_fig01_lg.jpg" alt="" width="320" height="110" /></a></p>
<blockquote><p><em>In other words, in this example scenario with stale Trust Anchor keys  in a local client&#8217;s resolver, <strong>a single attempt to validate a single  <a href="http://kryptera.se/t/dns/" class="st_tag internal_tag" rel="tag" title="Posts tagged with dns">DNS</a> response will cause the client to send a further 844 queries</strong>,  and each .com Name Server to receive 56 DNSKEY RR queries and 4 DS RR  queries&#8230;</p>
<p>The problem with key rollover and local management of  trust keys appears to be found in around 1 in every 1,500 resolvers in  the in-addr.arpa zones. With a current client population of some 1.5  million distinct resolver client addresses each day for these  in-addr.arpa zones, there are some 1,000 resolvers who have lapsed into  this repeated query mode following the most recent key rollover of  December 2009. Each subzone of in-addr.arpa has six Name Server records,  and all servers see this pathological re-query behavior following key  rollover.</em></p></blockquote>
<p>F&ouml;lj oss p&aring; Twitter: <a href="http://twitter.com/kryptera">http://twitter.com/kryptera</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://kryptera.se/dnssec-till-vilket-pris/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Root-zonen signerad</title>
		<link>http://kryptera.se/root-zonen-signerad/</link>
		<comments>http://kryptera.se/root-zonen-signerad/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 17 Jun 2010 18:35:15 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[.se]]></category>
		<category><![CDATA[dns]]></category>
		<category><![CDATA[dnssec]]></category>
		<category><![CDATA[Fredrik Ljunggren]]></category>
		<category><![CDATA[Jakob Schlyter]]></category>
		<category><![CDATA[opendnssec]]></category>
		<category><![CDATA[säker dns]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://kryptera.se/?p=432</guid>
		<description><![CDATA[Root-zonen har nu äntligen blivit signerad! Vi pratar så klart om den nya standarden för säker DNS som går under namnet DNSSEC. Sverige har länge varit pionjärer inom detta område då .SE som sköter om .SE-zonen länge erbjudit innehavare av .SE-domäner att signera sina zoner (domännamn). Jakob Schlyter och Fredrik Ljunggren är de två konsulter [...]<p>F&ouml;lj oss p&aring; Twitter: <a href="http://twitter.com/kryptera">http://twitter.com/kryptera</a></p>
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div class='wpfblike' style='height: 40px;'><fb:like href='http://kryptera.se/root-zonen-signerad/' layout='default' show_faces='false' width='400' action='like' colorscheme='light' send='false' /></div><div class="alignleft"><div class="g-plusone" data-href="http://kryptera.se/root-zonen-signerad/" size="tall" count="true"></div></div><p><a href="http://www.root-dnssec.org/"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-433" title="key" src="http://kryptera.se/wp-content/uploads/2010/06/key-150x150.png" alt="" width="98" height="98" /></a>Root-zonen har nu äntligen blivit signerad! Vi pratar så klart om den nya standarden för säker <a href="http://kryptera.se/t/dns/" class="st_tag internal_tag" rel="tag" title="Posts tagged with dns">DNS</a> som går under namnet <a href="http://kryptera.se/t/dnssec/" class="st_tag internal_tag" rel="tag" title="Posts tagged with dnssec">DNSSEC</a>. Sverige har länge varit pionjärer inom detta område då <a href="http://kryptera.se/t/se/" class="st_tag internal_tag" rel="tag" title="Posts tagged with .se">.SE</a> som sköter om <a href="http://kryptera.se/t/se/" class="st_tag internal_tag" rel="tag" title="Posts tagged with .se">.SE</a>-zonen länge erbjudit innehavare av <a href="http://kryptera.se/t/se/" class="st_tag internal_tag" rel="tag" title="Posts tagged with .se">.SE</a>-domäner att signera sina zoner (domännamn). <a href="http://kryptera.se/t/jakob-schlyter/" class="st_tag internal_tag" rel="tag" title="Posts tagged with Jakob Schlyter">Jakob Schlyter</a> och <a href="http://kryptera.se/t/fredrik-ljunggren/" class="st_tag internal_tag" rel="tag" title="Posts tagged with Fredrik Ljunggren">Fredrik Ljunggren</a> är de två konsulter som jobbat åt <a href="http://kryptera.se/t/se/" class="st_tag internal_tag" rel="tag" title="Posts tagged with .se">.SE</a> att <a href="http://www.idg.se/2.1085/1.327711/svenskarna-med-nyckeln-till-internet">implementera </a>nyckelhanteringen.</p>
<p>Nyckelgenereringscermonin ägde rum i Culpeper, Virginia /USA där även Anne-Marie Eklund Löwinder från .SE <a href="http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/se-representerat-naer-internets-hoegsta-nivaa-blir-saekrare-425156">närvarade </a>förutom delegater från  ett antal länder som såg till att allt gick rätt till.</p>
<p>Mer information finns på <a href="http://www.root-dnssec.org/">root-dnssec.org</a> eller<a href="http://www.opendnssec.org/"> opendnssec.org</a>.</p>
<p><strong>Uppdatering: En läsare uppmärksammade att root-zonen signeras den 15:de Juli. Det är enbart singerings-ceremonin som inträffat ännu.</strong></p>
<p>F&ouml;lj oss p&aring; Twitter: <a href="http://twitter.com/kryptera">http://twitter.com/kryptera</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://kryptera.se/root-zonen-signerad/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ny sårbarhet i SSL</title>
		<link>http://kryptera.se/ny-sarbarhet-i-ssl/</link>
		<comments>http://kryptera.se/ny-sarbarhet-i-ssl/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 02 Jan 2009 22:47:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[dns]]></category>
		<category><![CDATA[hash]]></category>
		<category><![CDATA[https]]></category>
		<category><![CDATA[kolisioner]]></category>
		<category><![CDATA[md5]]></category>
		<category><![CDATA[pki]]></category>
		<category><![CDATA[ssl]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://kryptera.se/?p=99</guid>
		<description><![CDATA[En sårbarhet har identifierats i det förfarande som MD5 används tillsammans med signering av SSL certifikat. Genom att kombinera två äldre publika attacker: MD5 kollisioner X509 och MD5-kollisioner i dessa Så har säkerhetsforskarna Alexander Sotirov, Jacob Appelbaum lyckats att skapa egna SSL-certifikat för godtycklig domän. De skulle exempelvis vara möjligt att skapa ett giltigt certifikat [...]<p>F&ouml;lj oss p&aring; Twitter: <a href="http://twitter.com/kryptera">http://twitter.com/kryptera</a></p>
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div class='wpfblike' style='height: 40px;'><fb:like href='http://kryptera.se/ny-sarbarhet-i-ssl/' layout='default' show_faces='false' width='400' action='like' colorscheme='light' send='false' /></div><div class="alignleft"><div class="g-plusone" data-href="http://kryptera.se/ny-sarbarhet-i-ssl/" size="tall" count="true"></div></div><p>En sårbarhet har identifierats i det förfarande som <a href="http://kryptera.se/t/md5/" class="st_tag internal_tag" rel="tag" title="Posts tagged with md5">MD5</a> används tillsammans med signering av <a href="http://kryptera.se/t/ssl/" class="st_tag internal_tag" rel="tag" title="Posts tagged with ssl">SSL</a> certifikat. Genom att kombinera två äldre publika attacker:</p>
<ul>
<li><a href="http://en.wikipedia.org/wiki/MD5">MD5 kollisioner</a></li>
<li><a href="http://www.google.se/search?q=x509+md5">X509 och MD5-kollisioner i dessa</a></li>
</ul>
<p>Så har säkerhetsforskarna <span class="link-external"><a href="http://phreedom.org/">Alexander Sotirov</a></span>, <span class="link-external"><a href="http://www.appelbaum.net/">Jacob Appelbaum</a> lyckats att skapa egna SSL-certifikat för godtycklig domän. De skulle exempelvis vara möjligt att skapa ett giltigt certifikat för swedbank.se med hjälp av denna attack. Dock så måste denna attack kombineras med någon annan attack mot exempelvis <a href="http://kryptera.se/t/dns/" class="st_tag internal_tag" rel="tag" title="Posts tagged with dns">DNS</a>.<br />
</span></p>
<blockquote><p>We have identified a vulnerability in the Internet Public Key Infrastructure (<a href="http://kryptera.se/t/pki/" class="st_tag internal_tag" rel="tag" title="Posts tagged with pki">PKI</a>) used to     issue digital certificates for secure websites. As a proof of concept we executed a practical     attack scenario and successfully created a rogue Certification Authority (CA) certificate trusted     by all common web browsers. This certificate allows us to impersonate any website on the     Internet, including banking and e-commerce sites secured using the <a href="http://kryptera.se/t/https/" class="st_tag internal_tag" rel="tag" title="Posts tagged with https">HTTPS</a> protocol.</p>
<p>Our attack takes advantage of a weakness in the MD5 cryptographic <a href="http://kryptera.se/t/hash/" class="st_tag internal_tag" rel="tag" title="Posts tagged with hash">hash</a> function that allows     the construction of different messages with the same MD5 <a href="http://kryptera.se/t/hash/" class="st_tag internal_tag" rel="tag" title="Posts tagged with hash">hash</a>. This is known as an MD5 &#8221;collision&#8221;.     Previous work on MD5 collisions between 2004 and 2007 showed that the use of this <a href="http://kryptera.se/t/hash/" class="st_tag internal_tag" rel="tag" title="Posts tagged with hash">hash</a> function     in digital signatures can lead to theoretical attack scenarios. Our current work proves that at     least one attack scenario can be exploited in practice, thus exposing the security     infrastructure of the web to realistic threats.</p></blockquote>
<p><span class="link-external">HD Moore på BreakingPoint Labs har skrivit en lång och utförligt inlägg om detta: <a href="http://www.breakingpointsystems.com/community/blog/Attacking-Critical-Internet-Infrastructure">breakingpointsystems.com/community/blog/Attacking-Critical-Internet-Infrastructure.</a></span></p>
<p><span class="link-external">Läs även: </span></p>
<p><a href="http://www.win.tue.nl/hashclash/rogue-ca/">MD5 considered harmful today</a></p>
<p><a href="http://www.win.tue.nl/hashclash/rogue-ca/">Creating a rogue CA certificate</a></p>
<p>F&ouml;lj oss p&aring; Twitter: <a href="http://twitter.com/kryptera">http://twitter.com/kryptera</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://kryptera.se/ny-sarbarhet-i-ssl/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>OpenID/Debian och DNS</title>
		<link>http://kryptera.se/openiddebian-och-dns/</link>
		<comments>http://kryptera.se/openiddebian-och-dns/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 08 Aug 2008 16:45:29 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[debian]]></category>
		<category><![CDATA[dns]]></category>
		<category><![CDATA[openid]]></category>
		<category><![CDATA[slumptal]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://kryptera.se/?p=47</guid>
		<description><![CDATA[Ben Laurie från Google samt Dr. Richard Clayton från Cambridge University har identifierat att om två nyligen upptäckta sårbarheter kombineras så är det möjligt för en attackerare att göra man-in-the-middle attacker. Detta är dock inget lätt problem att lösa betonar forskarna eftersom CRL:er används mycket sällan i dessa fall. Läs mer om denna sårbarhet: securityfocus.com/archive/1/495258/30/0/ [...]<p>F&ouml;lj oss p&aring; Twitter: <a href="http://twitter.com/kryptera">http://twitter.com/kryptera</a></p>
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div class='wpfblike' style='height: 40px;'><fb:like href='http://kryptera.se/openiddebian-och-dns/' layout='default' show_faces='false' width='400' action='like' colorscheme='light' send='false' /></div><div class="alignleft"><div class="g-plusone" data-href="http://kryptera.se/openiddebian-och-dns/" size="tall" count="true"></div></div><p>Ben Laurie från Google samt Dr. Richard Clayton från Cambridge University har identifierat att om två nyligen upptäckta sårbarheter kombineras så är det möjligt för en attackerare att göra man-in-the-middle attacker.</p>
<p>Detta är dock inget lätt problem att lösa betonar forskarna eftersom <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Certificate_revocation_list" mce_href="http://en.wikipedia.org/wiki/Certificate_revocation_list">CRL:er</a> används mycket sällan i dessa fall.</p>
<p>Läs mer om denna sårbarhet: <a href="http://www.securityfocus.com/archive/1/495258/30/0/threaded" mce_href="http://www.securityfocus.com/archive/1/495258/30/0/threaded">securityfocus.com/archive/1/495258/30/0/</a></p>
<p>Vi har tidigare skrivit om Debians slumptalsproblem:</p>
<ul>
<li><a href="http://kryptera.se/debian-openssl-problem/" mce_href="http://kryptera.se/debian-openssl-problem/">Föredrag om Debians OpenSSL-problem</a></li>
</ul>
<ul>
<li><a href="http://kryptera.se/felaktiga-slumptal-i-ubuntu-och-debian/" mce_href="http://kryptera.se/felaktiga-slumptal-i-ubuntu-och-debian/">Dåliga slumptal i Ubuntu och Debian</a></li>
</ul>
<p>F&ouml;lj oss p&aring; Twitter: <a href="http://twitter.com/kryptera">http://twitter.com/kryptera</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://kryptera.se/openiddebian-och-dns/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

