Kryptovalutor - Bild CC BY 4.0 kryptera.se

Kryptografiska valutor & Bitcoin

Kanske har du läst om Bitcoin i tidningen någon gång, om att priset går upp eller ner. Men vad är egentligen en kryptografisk valuta? Hur kan den fungera och vad skiljer den från traditionella valutor som kronor, dollar och euro?

För att svara på den fråga behöver vi först fundera på av vad en valuta är och varför de flesta valutor för det mesta går att använda för att betala för varor och tjänster. Den typiska valutan för hundra år sedan var utgiven av en centralbank som garanterade att en viss mängd av valutan gick att växla mot en given mängd av en ädel metall, till exempel guld. Centralbankens jobb är att trycka sedlar och mynt som är svåra att förfalska och att se till att det finns tillräckligt med guld i kassavalven för att alla som vill växla skall kunna få motsvarande guld.

Ett sådant system av pengar har ett stort värde för ett samhälle, eftersom det möjliggör mer komplicerad handel än byteshandel. Det visar sig också att så länge alla litar på att riksbanken inte tillverkar massor med nya sedlar och mynt så att valutan minskar dramatiskt i värde så går det att klara sig utan kopplingen till ädla metaller. Så fungerar valutor idag.

Men måste en valuta ha en centralbank? Inte nödvändigtvis. Om de går att hitta ett annat sätt att garantera att det bara finns en viss specifik mängd av något så skulle detta något också kunna användas som valuta. Något som det var lätt att känna igen och lätt att skicka från en köpare till en säljare. Med utgångspunkt i dessa kriterier skapades Bitcoin utifrån det radikala antagandet att matematik och datorers beräkningskapacitet kan användas för att skapa ett system som uppfyller kriterierna för att kunna fungera som en valuta.

Bitcoin använder två kryptografiska mekanismer: kontrollsummor och . Dessa utgör tillsammans grundbultarna i ett komplett system för en alternativ valuta.

Kryptografisk signatur

Den som tar emot eller sänder en bitcoin behöver en adress. En adress är en publik del av BitCoinett . Den som skapade adressen har även den andra delen, en hemlig nyckel och med hjälp av denna kan ägaren signera en ny transaktion som skickar bitcoin-värdet vidare till någon annans adress. Signaturen kan sedan verifieras med en dator som matematiskt bevisar att någon med tillgång till rätt hemlig nyckel skapade transaktionen.

Blockkedjan och gruvdrift

Att kunna skapa matematiskt säkrade transaktioner som bevisar Anna skickat en bitcoin till Berit är har visserligen sina poänger, men innan det finns ett otvetydigt sätt att avgöra att Anna har en bitcoin att skicka så är systemet som helhet lite begränsat. Det är här blockkedjan kommer in. Blockkedjan är en publikt tillgänglig länkad lista över alla giltiga transaktioner i systemet. Ungefär var tionde minut läggs ett nytt block till listan. Blocket innehåller information om en massa bitcoin-transaktioner mellan olika adresser men även en notering om några helt nya bitcoins som skapats. Det är det ända sättet att skapa bitcoins.

Vad är det så som gör att inte vem som helst när som helst kan skapa ett nytt block och lägga till listan i den process som kallas gruvdrift eller mining på engelska? Det beror på att varje block måste ha en av typen med vissa speciella egenskaper. Att hitta en kontrollsumma med rätt egenskaper (den måste börja med väldigt många nollor) kräver väldigt många försök. Runt om i världen står det datorer med specialbyggda kretsar som prövar och prövar tills de hittar en kontrollsumma som uppfyller kriterierna.

Med hjälp av blockkedjan, som i dagsläget är några gigabyte stor, kan en bitcoin-klient avgöra vilka adresser som har ett saldo som ännu inte är spenderat. Den som vill skicka bitcoin till någon skapar en singerad transaktion som för över en specifik mängd bitcoin från en adress med ett saldo till en mottagaradress. Transaktionen skickas sedan till nätverket av datorer som ägnar sig åt gruvdrift och letar efter nästa block till kedjan. När transaktionen väl kommer med i ett block och fogas till kedjan går den att lita på för mottagaren.

Copyright © 2014 Noa Resare

Licensed via Creative Commons CC-By 4.0.

Bild med är CC-BY 4.0 kryptera.se

3 comments

  1. Trackback: HACKERNYTT.se - dagliga nyheter för dig som bygger framtiden
  2. Pingback: Ny svensk VPN-tjänst: Ovpn | Kryptering och IT-säkerhet
  3. Pingback: Bitcoin och blockkedjan Ƀ | IT-Entreprenör Jonas Lejon

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>