Taggat med: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Så identifieras Cloud Hopper APT10

Uppdatering: Min pull-request till Loki-projektets signaturdatabas har nu gått igenom och det enda du behöver göra är att ladda hem och köra Loki för att detektera APT10.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gick i förrgår ut och varnade för omfattande cyberattacker mot bl.a. Svenska managed service providers. Attacken är riktad mot företag som sköter drift och IT-infrastruktur för samhällssektorer som offentlig verksamhet, IT, kommunikation, sjukvård, energi och forskning.

Cyberattacken går under namnet APT10 eller Cloud Hopper och MSB meddelar att attacken har inriktat sig på att infektera system genom att lura människor. De som ligger bakom angreppen har lagt stora resurser på att kartlägga sina mål, organisationer och deras anställda, för att kunna skicka riktade e-postmeddelanden med trovärdiga dokument (så kallat riktat nätfiske, spearphishing).

Jag har tittat på de IOC:er (Indicators of Compromise) som är släppta av företaget PwC och skapat två filer som kan läsas in av en mängd olika verktyg såsom Loki (som jag använde för att identifiera Project Sauron/Remsec sist), för tyvärr så är PwC:s PDF inte helt lättarbetad.

Du kan därför ladda hem och ändra den Yara-fil samt en fil med Md5-checksummor som jag skapat på Github här: https://github.com/jonaslejon/apt10 och använda den direkt med Loki. Du använder filerna genom att lägga filen apt_apt10.yar i underkatalogen signature-base/yara/ och innehållet från hash-iocs.txt längst ner i den befintliga filen signature-base/iocs/hash-iocs.txt. Detta efter du laddat hem Loki här

Jag har även kört sökningar mot VirusTotal med de checksummor som PwC har släppt och tittat på ett antal olika saker såsom när antivirus-företagen identifierade APT10:

Här följer en skärmdump på en träff när jag använder Loki och MD5-filen samt Yara-filen från mitt Github-repo för test:

Och om jag tittar på statistik från VirusTotal gällande APT10 så är antivirus-mjukvaran McAfee bäst på att detektera APT10. Fortfarande identifieras 69 av 300 delar inte av någon antivirus-mjukvara.

Följande tabell visar på antalet detektioner per antivirus-produkt:

205 McAfee
205 GData
204 McAfee-GW-Edition
203 Symantec
198 Kaspersky
197 BitDefender
196 Emsisoft
195 F-Secure
192 MicroWorld-eScan
191 Panda
190 VIPRE
188 Ikarus
183 Fortinet
181 Sophos
181 Ad-Aware
181 AVG
170 ESET-NOD32
167 NANO-Antivirus
159 TrendMicro-HouseCall
159 AVware

Och tittar vi vidare på några av de exploits som används så har antivirus-företagen klassat dem som följande:

  • CVE-2012-0158
  • CVE-2010-3333
  • Exploit.OLE2.Toolbar
  • JS.S.Exploit.121732
  • JS.S.Exploit.166944
  • Exploit.Win32.OLE.78
  • EXP/Office.Exploit.Gen
  • DOC.S.Exploit.164492[h]
  • Exploit-MSWord!1ECBFF1A46A8

Och några ovan är relativt lätta att utläsa såsom CVE-2012-0158 som är en sårbarhet i Active X och CVE-2010-3333 är en sårbarhet i Microsoft Offices hantering av RTF-formatet.

Om du vill hjälpa till så får du gärna göra pull request på Github-repot med mer IOC-data från PwC PDF:en.

Loki tittar främst på klienter och servrar och därför rekommenderar jag även att titta på nätverkstrafik såsom DNS-uppslagningar, för du har väl sparat undan nätverksdata i PCAP-format?

Ett år av obligatorisk it-incidentrapportering

Det har nu gått nästan ett år sedan den 1:a April 2016 då det är obligatoriskt för Sveriges (nästan) samtliga 244 myndigheter att rapportera in it-incidenter till MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap).

MSB rapporterar att det skickats in 214 incidentrapporter från 77 myndigheter och att snittet legat på 25 st per månad. Detta innebär att många myndigheter fortfarande inte skickat in en enda incidentrapport, vilket påvisar ett stort mörkertal. Men troligtvis så tar det några år innan myndigheter anpassar sig.

En annan intressant sak är att incidenter ska rapporteras inom 24h att de upptäckts men i verkligheten ser det annorlunda ut:

Vid genomgång av rapporterna visar det sig att runt 20 procent av incidenterna rapporterats mer än fem dagar efter att de upptäckts, vissa incidenter har rapporterats först efter en månad.

De incidenter som rapporteras in kategoriseras på följande sätt och antal:

Rapporten har även bilaga med sekretessbelagda uppgifter och där framgår vissa särskilda företeelser avseende it-incidentrapporteringen.

För inrapporteringen så används filkryptot KURIR 2.0.

Att loggning är viktigt är något som jag inte understryka nog och detta framkommer även i incidentrapporteringen:

I ett antal incidenter har det framkommit att myndigheter inte har någon dedikerad loggserver, något som är en viktig komponent för att kunna upprätthålla en fungerande övervakning av it-system och för att i efterhand ha möjlighet att klargöra vad som hänt i systemet.

Jag kan även utläsa att MSB använder ordet kryptotrojan återkommande gånger, vilket jag tycker är felaktigt. Utpressningsvirus eller ransomware tycker jag är mer rättvisande och något som Polisen etc använder. Och på tal om ransomware så anger rapporten att 40% av inkomna rapporter om ransomware har lett till informationsförlust. Tyvärr framgår det inte vilken typ av ransomware det rör sig om eller om antivirus-mjukvara detekterat dessa.

Här kan du läsa MSB:s årsrapport om it-incidentrapportering 2016 i sin helhet (PDF):

MSB Årsrapport IT-incidentrapportering

Informationssäkerheten i Svensk e-legitimation

logotyp-legitimationsnamndeMyndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har på uppdrag från tre myndigheter genomfört en säkerhetsanalys av Svensk e-legitimation. De tre myndigheterna är Arbetsförmedlingen, CSN och Försäkringskassan.

Analysen har resulterade i en rapport som innehåller ett antal rekommendationer om vad som behöver göras för att förstärka lösningen Svensk e-legitimation ur ett säkerhetsperspektiv.

Rapporten blev klar den 20 oktober 2014. En fyrsidig sammanställning av analysen publicerades på MSB:s webbplats. Hela rapporten hemligstämplades enligt 18 kap. 8 § och 18 kap. 13 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Men nedan rapport innehåller dock en handlingsplan utifrån resultatet från FRA och MSB:s säkerhetsgranskning.

Sårbarheter i Svensk e-legitimation

Nedan finner du ett utdrag från handlingsplanen gällande kryptoalgoritmer och att gamla och föråldrade algoritmer såsom SHA1 används vilket är häpnadsväckande. Läs gärna igenom hela handlingsplanen nedan och bilda din egen uppfattning, lämna gärna en kommentar också.

”Hög kunskap om kryptoalgoritmer och dess status över tid är en grundförutsättning för att tjänsterna inom samverkan för Svensk e-legitimation ska hålla en hög säkerhet. Det gäller i högsta grad även för underskriftstjänsten som kan avropas och användas i många aktörers tjänster. För att kunna vidmakthålla en hög kunskap krävs regelbunden och återkommande genomgång av området.

Behovet av kryptolösningar finns inom många tjänster i dag. Både sådana tjänster som exponeras över Internet men även interna tjänster. Svagheter i de kryptolösningar som används inom federationens tjänster måste därför identifieras och hanteras löpande. Förändringar i kryptolösningar ställer krav på hantering och eventuell anpassning av de tjänster som använder lösningarna. Alla aktörer som är en del av samverkan i federationen har ansvar för tjänsterna de tillhandahåller.

Nämnden har ett ansvar som federationsoperatör att driva arbetet med att ha rätt säkerhet på de kryptolösningar inklusive algoritmer som används inom federationen och då specifikt för de tjänster som nämnden tillhandahåller. Den genomförda analysen som MSB genomfört har identifierat en kryptoalgoritm (SHA-1) som inte ska användas efter 2013. Underskriftstjänsten som tillhandahålls via ramavtalet ”E-förvaltningsstödjande tjänster 2010” ger inte stöd för användning av SHA-1. Dokumentationen är uppdaterad och de tjänster som finns tillgängliga för avrop ger inte möjlighet för användning av SHA-1. Alla aktörer som ansluter tjänster till Svensk e-legitimation bör se över vilka kryptolösningar som finns i de egna tjänsterna.

Ambitionen för samverkan inom Svensk e-legitimation ska vara att den samlade kunskapen runt kryptolösningar och deras utveckling ska vara hög samt att det ska finnas planer för hur övergången från utgående lösningar ska se ut.”

Handlingsplanen kan laddas hem som PDF här:

Analys av informationssäkerheten i Svensk e-legitimation

Analys av informationssäkerheten i Svensk e-legitimation

MSB Trendrapport – samhällets informationssäkerhet 2012

MSBMyndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har idag släppt en rapport vid namn Trendrapport – samhällets informationssäkerhet 2012. Rapporten är övergripande och omfattande och tar upp ett antal större händelser som inträffat under de senare åren såsom Anonymous, Stuxnet, E-legitimation och sociala medier.

Det vi finner är intressant är två kapitel som handlar om SSL-certifikat samt intrånget mot företaget RSA. Gällande angrepp mot bl.a. DigiNotar och SSL generellt så reflekterar MSB enligt följande:

– Att den teknik som används för att utfärda äkthetscertifikat till  webbplatser är känslig har varit känt under en längre tid. Det finns idag drygt 600 olika företag som agerar som centrala certifikatutfärdare, och det finns risker förknippade med en sådan mångfald av äkthetsintyg. Många tekniska bedömare betraktar redan den PKI-struktur (”public key infrastructure”) som används som otillförlitlig och en återvändsgränd. Skulle det visa sig att ytterligare falska  webbplatscertifikat inom kort kommer i omlopp så skulle det på sikt kunna minska tilltron till dataintegriteten hos ett stort antal webbtjänster i världen som förlitar sig på SSL. Det arbetas emellertid på lösningar. En av dem är att transportera certifikat via domänsystemet DNS, en metod som håller på att standardiseras av arbetsgruppen DANE inom internets standardiseringsorganisation IETF.

Klicka på rapporten nedan för att läsa den i sin helhet:

 

MSB Trendrapport 2012