Taggat med: GDPR

Molntjänster och FISA 702

Daniel Melin som till vardags jobbar på Skatteverket har skrivit ett intressant inlägg på sin privata LinkedIn-sida där han går igenom amerikanska underrättelselagen FISA och speciellt FISA 702 och hur denna påverkar svenska medborgare. Kortfattat kan man säga att personuppgifter som behandlas av amerikanska företag i Sverige kan läsas av amerikansk underrättelsetjänst.

Jag har med tillstånd av Daniel återpublicerat texten här nedan:

En kommentarstråd till en Linkedin-post av Microsoft fick mig att på nytt börja fundera över FISA 702. Vad innebär FISA 702 egentligen? Hur långt sträcker den sig? Vad innebär avtalsvillkoren från de amerikanska leverantörerna i förhållande till FISA 702?

Eftersom det var Microsoft som var i ursprungligt fokus utgår jag från deras avtal och information, men genomgången har inte specifikt med Microsoft att göra, jag bara använder dem som exempel för att det ska bli enklare att förstå.

Kommentera gärna om jag missat eller missuppfattat något. Jag har skrivit efter bästa förmåga, men ämnet är svårt och ursprungstexterna är inte helt lättlästa.

När används FISA 702?

FISA 702 tillåter att den amerikanska regeringens chefsjurist (Attorney General) tillsammans med den nationella underrättelsechefen (Director of National Intelligence) godkänner inhämtning av information om (1) icke-amerikaner, (2) som sannolikt inte befinner sig i USA, samt (3) för att inhämta underrättelseinformation om andra länder.

Alltså omfattas allt som har med Sverige och svenska medborgare att göra av FISA 702.

Vad anges i lagtexten?

lagtexten till FISA 702 står det:

Notwithstanding any other law, the President, through the Attorney General, may authorize electronic surveillance without a court order under this subchapter to acquire foreign intelligence information for periods of up to one year if the Attorney General certifies in writing under oath that the electronic surveillance is solely directed at the acquisition of the contents of communications transmitted by means of communications used exclusively between or among foreign powers, as defined in section 1801(a) (1), (2), or (3) of this title.

An electronic surveillance authorized by this subsection may be conducted only in accordance with the Attorney General’s certification and the minimization procedures adopted by him.

With respect to electronic surveillance authorized by this subsection, the Attorney General may direct a specified communication common carrier to:

(A)furnish all information, facilities, or technical assistance necessary to accomplish the electronic surveillance in such a manner as will protect its secrecy and produce a minimum of interference with the services that such carrier is providing its customers; and

(B)maintain under security procedures approved by the Attorney General and the Director of National Intelligence any records concerning the surveillance or the aid furnished which such carrier wishes to retain.

Alltså, utan domstolsbeslut kan NSA inhämta underrättelseinformation om andra länder via en kommunikationsleverantör utan att röja att inhämtning pågår. Inhämtad information kan därefter lagras på obestämd tid.

Vad anges i FISA Amendments Act of 2008 Section 702?

FISA Amendments Act of 2008 Section 702 går det bland annat att läsa:

One of the primary purposes in enacting the FAA was the creation of a new way for the US Government to compel providers of electronic communications services to assist the Government in acquiring foreign intelligence information concerning non-US persons located outside the United States.

Certification 2008-A: Targeting Directed at Foreign Governments and Similar Entities

This collection will be accomplished by a variety of means at switches and other parts of the infrastructure of companies that provide electronic communications services to people abroad from within the United States.

The collection will seek to acquire foreign intelligence information concerning foreign governments, factions thereof and similar types of entities, and also states that a list of the entities that will be targeted is included as “Exhibit F” (Sverige är ett utpekat land i Exhibit F)

NSA may disseminate to CIA unevaluated data that comes from collection pursuant to this certification and that CIA requests in order to carry out its clandestine espionage and counterintelligence activities abroad.

NSA may also disseminate to FBI, at FBI’s request, unevaluated data that comes from collection pursuant to this certification.

Alltså, kommunikationsleverantörer ska hjälpa NSA att inhämta underrättelseinformation om t.ex. Sverige. Denna information kan sen delas med CIA och FBI.

Vad står i ett typiskt avtal med en amerikansk molntjänstleverantör?

Av Microsoft Onlinetjänster Dataskyddstillägg daterad 21 juli 2020 framgår:

Microsoft lämnar inte ut eller ger åtkomst till Behandlade data, utom enligt följande: (1) På Kundens instruktioner. (2) Enligt beskrivning i detta DPA. (3) Så som krävs enligt lag. I detta avsnitt avses med ”Behandlade data” följande: (a) Kunddata. (b) Personuppgifter. (c) Andra data som behandlas av Microsoft i samband med den onlinetjänst som är Kundens konfidentiella information enligt volymlicensieringsavtalet.

FISA 702 är en lag och omfattas således av (3).

Microsoft ska inte lämna ut eller ge åtkomst till Behandlade data till rättsvårdande myndighet såvida inte detta krävs enligt lag. Om rättsvårdande myndighet skulle kontakta Microsoft med en begäran om behandlade data ska Microsoft försöka hänvisa den rättsvårdande myndigheten till att begära dessa data direkt från Kunden. Om Microsoft är tvungna att lämna ut eller ge åtkomst till Behandlade data till rättsvårdande myndighet ska Microsoft omgående meddela Kunden och tillhandahålla en kopia av begäran, såvida inte Microsoft är förhindrade enligt lag att göra så.

NSA är såvitt jag vet inte en rättsvårdande myndighet i USA, utan en underrättelsemyndighet. Hela stycket synes endast hantera situationen med FBI och CLOUD Act.

Vid mottagande av tredje mans begäran om behandlade data ska Microsoft omgående meddela kunden, såvida inte detta är förbjudet enligt lag. Microsoft ska avvisa begäran utom då uppfyllelse krävs enligt lag. Om begäran är giltig ska Microsoft försöka hänvisa tredje man direkt till Kunden med sin begäran om data.

Begäran enligt FISA 702 är enligt lagtexten belagd med tystnadsplikt varför kund inte kommer informeras av Microsoft.

För mig framstår det tydligt att Microsoft kommer lämna ut kunders information till NSA utan att informera kunderna. Jag noterar även att det inte finns något om att informationens geografiska placering påverkar avtalet varför det förefaller uppenbart att FISA 702 träffar Microsoft som koncern.

Vad skriver Microsoft om kopplingen till FISA?

På Microsofts blogg framgår bland annat:

Q: Do you give the U.S. government direct access to Skype and Outlook.com data flows as suggested by some stories reporting on documents released by Edward Snowden?

A: We’ve been clear about this. We do not provide any government with direct access to emails or instant messages. Full stop. Like all providers of communications services, we are sometimes obligated to comply with lawful demands from governments to turn over content for specific accounts, pursuant to a search warrant or court order.

Detta är förmodligen sant men NSA behöver inte direkt tillgång till meddelanden eller annan data eftersom Microsoft tvingas leta upp data och därefter överlämna denna data till NSA.

Notera även att svaret endast hanterar de situationer när det finns ett domstolsbeslut. FISA 702 bygger enligt lagtexten inte på domstolsbeslut.

Q: How does Microsoft define a FISA order seeking disclosure of content?

A: This category would include any FISA electronic surveillance orders (50 U.S.C. § 1805), FISA search warrants (50 U.S.C. § 1824), and FISA Amendments Act directives or orders (50 U.S.C. §1881 et seq.) that were received or active during the reporting period.

Notera frånvaron av FISA 702 (50 U.S.C. §1802)

Q: How does Microsoft define a FISA order requesting disclosure of noncontent?

A: This category would include any FISA business records (50 U.S.C. § 1861), commonly referred to as 215 orders, and FISA pen register and trap and trace orders (50 U.S.C. § 1842) that were received or active during the reporting period.

Notera frånvaron av FISA 702 (50 U.S.C. §1802)

Min slutsats

Jag har i viss mån missbedömt FISA 702 tidigare. Lagstiftningen är extremt långtgående både vad gäller vilken information som kan inhämtas och hur länge information får sparas.

Att EU-domstolen och EDPB går hårt fram gällande personuppgiftsbehandling i USA och hos amerikanska bolag som är kommunikationsleverantörer (t.ex. molntjänstleverantörer) förefaller högst rimligt. En personuppgiftsansvarig i Sverige är faktiskt förhindrad att göra en riskbedömning eftersom det är helt omöjligt att bedöma vilken data som samlas in, för vilket syfte och under vilken tid.

Artikel 28.1 i GDPR och artiklarna 7 och 8 i EU-stadgan kan helt enkelt inte uppfyllas av en amerikansk leverantör.

GDPR och kryptering

GDPR

En sökfråga som dyker upp då och då dyker upp här på Kryptera.se är GDPR och kryptering. Så varför inte ta tag i detta och ställa några frågor till Jonatan Seeskari som är specialist på GDPR och jobbar på Advokatfirman Lindahl.

Jonatan skriver följande gällande GDPR och kryptering:

”GDPR ställer inte absoluta krav på kryptering av personuppgifter. Det nya regelverket innehåller dock omfattande krav på säkerheten i samband med behandling av personuppgifter, särskilt när det kommer till känsliga uppgifter (t.ex. hälsa).

Som du kanske känner till så finns det också nya koncept kring ”inbyggt dataskydd” och ”dataskydd som standard”. I grunden kan kryptering användas som ett verktyg av flera tillgängliga för att uppnå kraven på sådana tekniska och organisatoriska åtgärder som säkerställer en säkerhetsnivå som är lämplig i förhållande till risken med behandlingen av personuppgifterna.

Krypterade personuppgifter kan även underlätta hanteringen av incidentrapportering och behandling av personuppgifter för nya ändamål i och med att GDPR innehåller vissa undantag för dessa situationer – under förutsättning att personuppgifterna är krypterade.”

Tittar vi vidare förordningstexten för dataskyddsförordningen så förekommer ordet ”kryptering” tre gånger:

Artikel 6

Laglig behandling av personuppgifter

”Förekomsten av lämpliga skyddsåtgärder, vilket kan inbegripa kryptering eller pseudonymisering.”

Avsnitt 2 – Säkerhet för personuppgifter

Artikel 32

Säkerhet i samband med behandlingen

”a) pseudonymisering och kryptering av personuppgifter,”

Artikel 34

Information till den registrerade om en personuppgiftsincident

”a) Den personuppgiftsansvarige har genomfört lämpliga tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder och dessa åtgärder tillämpats på de personuppgifter som påverkades av personuppgiftsincidenten, i synnerhet sådana som ska göra uppgifterna oläsbara för alla personer som inte är behöriga att få tillgång till personuppgifterna, såsom kryptering.”

IT-säkerhetskonferens C2 17 – Eftermiddag

Detta är en sammanställning från IT-säkerhetskonferensen Command & Control 2017 eftermiddag. Förmiddagens sammanställning hittar du här

Keep the GDPR monster under control – direct from the field

(på Engelska)
Karen Lawrence Öqvist, VD och grundare för bolaget Privasee

Karen går igenom definitionen på vad som är personlig data. Hennes företag har tagit fram en metod som heter Privasee Method ”keep it simple” som består av ett antal principer för att jobba med GDPR.

Fritt översatt:

  1. Spara så lite data som möjligt. Och be om medgivande om det som sparas
  2. Datakvalitét
  3. Spara enbart enligt ett specifikt syfte
  4. Använd personlig data begränsat och enbart enligt syftet
  5. Säkerhetsåtgärder
  6. Öppenhetsprincip
  7. Princip för inblandning av användare

Säkerhet hos nya produkter och system inom Försvaret

Ulrika Evertsson Hansson, Head of Systems Security Audit Section på Försvarsmakten

Systemgranskningssektionen vid MUST granskar och bedömer säkerheten i och omkring IT-system. Ulrika påpekar att brister IT-säkerheten så påverkar det Försvarsmaktens förmåga att lösa uppgifter.

Signalskydd har mycket högre kvar på assurans och sekretess bl.a. för att de ska skydda rikets säkerhet upp till 95 år. Och FM ska inte bara hantera sin egen hemliga information, utan även andras såsom NATO och EU.

FM måste skydda sig mot andra statsaktörer med stora resurser. Det är ett stort arbete att hålla gamla system skyddade mot nya hot.

KSF – MUST Krav på säkerhetsfunktioner beskriver det funktionella och assuranskrav som ställs på alla system som ska nyttjas för FM:s verksamhet. En del av ISD-processen

Viktigt också enligt Ulrika: RÖS/TEMPEST, loggning och signalskydd. Komponenter granskas enligt olika nivåer från N1 till N4. MUST måste granska dataslussar och dioder extra mycket. Även nämner Ulrika ”secure supply-chain” och att N4 även innefattar kodgranskning och att få produkter har denna nivå.

Säkerhetsfunktioner

  • Behörighetskontroll
  • Säkerhetsloggning
  • Skydd mod skadlig kod
  • Intrångsskydd
  • Intrångsdetektering
  • Skydd mot obehörig avlyssning
  • Skydd mot röjande signaler (RÖS). TEMPEST = NATO

FM strävar åt att gå över till TEMPEST från RÖS.

Föryngring av säkerhetsbranschen

Moderator: Anne-Marie Eklund Löwinder (IIS) och Åsa Schwarz (Knowit)
Sponsorrepresentanter: Einar Lindquist (Advenica) och Calle Svensson (Bitsec)

En diskussion hur vi kan föryngra branschen och en presentation av sponsorerna samt varför de har valt att sponsra studenter med biljetter till C2’17. Gemensamt för samtliga var att de uppmuntrade och gillade C2’17-konceptet (läs mer här).

Agil juridik

Caroline Sundberg, advokat på advokatfirman Delphi

Caroline Sundberg, advokat på advokatfirman Delphi

Först beskriver Caroline vad agil utveckling är: mindre och kortare leveranser. Man kan även ändra sig på vägen. Man har ingen spec från början ”vi ska bygga exakt det här”.

Agil utveckling är eg. inget nytt men det är ett ökat intresse. Några vanliga metoder är Scrum, FDD, DSDM, Crystal, Lean Software Development osv.

Vanligaste misstag är att man har för bråttom samt att man använder avtal för vattenfallsmodellen för agila projekt.

Minimikrav på agila projekt bör innefatta reglering av nyckelpersoner, givetvis går det dock inte att förhindra föräldraledighet etc. Även så bör uppsägning av projektet utan skäl finnas. Immateriella rättigheter är också otroligt viktigt, speciellt vid agil utveckling.

Ska man tillåta Open Source i utvecklingen? Kontroll på vilken extern kod som införs.

Minimikrav bör även innefatta sekretess, hantering av personuppgifter, krav på dokumentation, krav på kunden samt kvalitetskrav.

Förändringsledning: Hur får vi alla engagerade i säkerhet?

Anna Borg, senior säkerhetskonsult på Knowit
Eva Esselin Leander, leg. organisationspsykolog och seniorkonsult på Knowit

Vi behöver förflytta oss framåt mot någonting som vi inte har en aning om. Som människor i vår natur går vi tillbaka i en komfortzon. För att utvecklas behöver vi passera gränsen och känna oss lite rädda, då är vi på topp som människor. Helst bör vi gå utanför vår komfortzon minst dagligen.

Det bör så klart inte gå för långt, vi ska inte känna oss för obekväma. För då får det motsatt effekt. Exempelvis när det gäller General Data Protection Regulation (GDPR) så väljer tyvärr många att sätta ner huvudet i sanden.

För att genomföra förändringar så handlar det först om att skapa rätt förutsättningar, sedan engagera hela organisationen och sist förankra och driva vidare förändringen. Tillvarata även medarbetarnas kompetens som en resurs för att hitta bättre lösningar samt gemensam utveckling så känner fler inom organisationen ansvarstagande och helhetsförståelse.

Storgruppsintervention är även att rekommendera. Även så går talarna igenom en involveringsprocess.

Avslutande diskussioner

Under sista passet så var samtliga talare på scenen. Det diskuterades bl.a. Polisens arbete med att nå ut med IT-säkerhetsinformation till samtliga 29000 medarbetare. Även så påpekade Anne-Marie om att arbetsgivarvarumärket blir viktigare och viktigare vid rekrytering.

Det diskuterades även om politiska val samt IT-säkerhet runt dessa. Sist men inte minst så frågades det om reglering i form av exempelvis GDPR är bra och samtliga tyckte att det var bra.

C217 samtliga talare