Taggat med: ELK

Threat Hunting med osquery

Osquery är ett open-source projekt från Facebook som släpptes under år 2014. Osquery är ett verktyg för att ställa SQL-liknande frågor mot servrar och klienter. Detta är bra för att hålla koll på vad som händer i infrastrukturen. Ett axplock med några av de frågeställningar som osquery kan svara på:

  • Vilka processer körs på våra klienter?
  • Vilka TCP och UDP-portar lyssnar våra servrar på?
  • Vilka USB-minnen har varit anslutna till våra system?
  • Finns filen med namn eller checksumman XX någonstans?
  • Vilka processer kommunicerar ut på nätverket?

Osquery stödjer Windows, Linux, FreeBSD samt macOS. Dock kan funktionaliteten skilja sig mellan olika operativsystem.

Exempel på SQL-fråga som ställs via osqueryui:

I sin grundinstallation är osquery relativt avskalat och saknar mycket av den funktionalitet som man kan få med ett kommersiellt verktyg som kommer färdigt med avancerade rapporteringsfunktioner och signaturer. Därför kan du bygga stödfunktioner själv till osquery eller använda något av det som finns tillgängligt såsom Kolide, Doorman eller Uptycs som ser till att SQL-frågor kan ställas över nätverket. Loggningen från osquery kan med fördel hällas in i ELK-stacken eller Splunk.

När det gäller mallar för osquery för att titta på avvikelser eller anomalier så kan jag rekommendera Palantirs osquery-configuration, så kallade query packs.

Här är en skärmdump som visar på att jag 5 st query packs installerade i Kolide Fleet med fokus på Windows:

Det query pack som heter windows-attacks har 15 st SQL-frågor som går var 60:de sekund på 3 st klienter. Rapporter på utfall hamnar hamnar i filen osquery_result centralt på servern som kör Kolide Fleet, och filen ser ut ungefär enligt följande:

Och vill vi titta på hur just den SQL-frågan som genererade ovan JSON-loggrad så tittar vi bara på windows-pack/os-version som ser ut enligt följande:

SELECT * FROM os_version;

Eftersom action är added så är det första gången denna SQL-fråga kördes. Men du behöver inte köra frågor regelbundet utan kan även ställa vissa typer av realtidsfrågor beroende på operativsystem, se stödet i denna tabell (längst uppe i högra hörnet ser du en OS-symbol för varje tabell).

Fördelar med osquery 👍

Osquery gör att du kan inventera hela din infrastruktur och söka rätt på hot, så kallad Threat Hunting. Nästan allt är öppen källkod med bra licenser och gör det enkelt för organisationer med resurser att anpassa osquery till sina behov. För realtidsövervakning skulle jag dock komplettera med sysdig eller sysmon.

Du har även full insyn i samtliga regler och varför dessa larmar , vilket kan vara ett problem med många antivirus-mjukvaror då dessa ofta är stängda.

Nackdelar med osquery 👎

Du måste göra mycket själv och bör ha en god kännedom gällande open-source utveckling. Majoriteten av alla frågor är så kallade poll-baserade och gör att en angripare kan flyga under radarn. Precis som många andra skyddsfunktioner så kan en angripare stänga ner eller modifiera osquery.

Sammanfattning

Jobbar du med cybersäkerhet och inte har tittat på osquery efter att ha läst detta gör du tjänstefel. Undersök och labba själv på egen kammare med exempelvis DetectionLab.

Jag är även rätt säker på att osquery är en av de få säkerhetsrelaterade mjukvaror som snurrar på Mark Zuckerbergs Macbook.

Även kan Wazuh v3.5.0, uppföljaren till OSSEC kan stödja osquery sedan fem dagar tillbaka.

Stöd gärna mitt bloggande via Patreon.

Så upptäckte säkerhetsloggning med OSSEC ett intrång

Detta är en historia om hur min säkerhetsloggning som bl.a. bygger på OSSEC identifierade ett intrång på en av mina webbservrar.

OSSEC är öppen källkod och går under licensen GNU GPLv2 och utvecklades från början av Daniel Cid och företaget Third Brigade som sedermera blev uppköpta av Trend Micro. Dock så lovade Trend Micro att fortsätta hålla OSSEC som öppen källkod, vilket det fortfarande är.

OSSEC är en mjukvara som går under kategorin HIDS (host-based intrusion detection system) och har bl.a. funktioner för att analysera loggfiler efter suspekta mönster, detektera rootkits och utföra aktiva åtgärder såsom att blockera i brandvägg.


Det går att installera OSSEC som fristående installationer på varje server och sedan skicka vidare larm med hjälp av rsyslog, syslog-ng eller filebeat (föredetta logstash-forwarder) eller använda OSSEC:s inbyggda funktionalitet för att skicka loggar krypterat. Det finns även Windows-klienter till OSSEC.

Jag har konfigurerat OSSEC som en tripwire-funktionalitet, dvs att OSSEC kontrollerar checksummor på viktiga filer. Eftersom många webbattacker går ut på att modifiera webbsidor så har jag även lagt in så att OSSEC-larmar på förändringar i filer som ligger under webbkataloger. Standard så kontrollerar OSSEC enbart integritet på ett antal viktiga systemfiler, därför är det viktigt att lägga till ytterligare filer som du vill hålla koll på.

Jag brukar lägga till ungefär följande rad i /var/ossec/etc/ossec.conf filen:

 <directories realtime="yes" report_changes="yes" restrict=".htaccess|.php|.html|.js">/var/www/domän.se/</directories>

Och även följande rad om du vill larma på nya filer:

<alert_new_files>yes</alert_new_files>

Skulle du få många nya larm om temporära filer som skapas i någon katalog så kan du alltid lägga ignore på den katalogen enligt följande:

<ignore>/var/www/katalognamn</ignore>

Men observera dock vilken katalog du ignorerar så inte det går att utnyttja av en angripare.

Vidare bör du ställa ner intervallet då övriga filer kontrolleras som är standard på 22h. Du gör det med följande rad i ossec.conf:

<frequency>14400</frequency>

Även så måste du ändra följande fil: /var/ossec/rules/local_rules.xml och lägga till följande rad för att få larm om nya filer:

<rule id=”554″ level=”7″ overwrite=”yes”>
<category>ossec</category>
<decoded_as>syscheck_new_entry</decoded_as>
<description>File added to the system.</description>
<group>syscheck</group>
</rule>

Det är för att regeln med id 554 standard är satt som level=”0″ vilket betyder att du inte får några larm.

Intrånget

Det larm som dök upp från OSSEC som fick mig att höja på ögonbrynen är följande:

Den som är observant på ovan larm ser att includ_once() är en felstavning av PHP-funktionen include_once(). Givetvis så kontrollerade jag filen manuellt och upptäckte då att någon hade manuellt modifierat footer.php. Detta är ett vanligt förekommande förfarande när det gäller hackade WordPress-installationer.

Efter vidare undersökning så identifierade jag Filesman-phpbakdörren men även en till bakdörr. Denna bakdörr la jag in min egen bakdörr i så att den loggade alla försök att utnyttja bakdörren samt att lösenordet till bakdörren loggades. Om du är intresserad av bakdörrar till php så kan du kolla in min samling på Github Gist här.

Du kan med fördel även importera larm från OSSEC till Splunk eller ELK-stacken (Elasticsearch, Logstash och Kibana).

Filesman PHP-bakdörr