Taggat med: Internet of Things

Cybersäkerhetstrender och hot inför 2020

Cybersäkerhetstrender och hot inför 2020

Nästan varje år har jag försökt att skriva om vilka trender inom cybersäkerhet som jag tror vi kommer att se framöver samt andra iakttagelser. Dessa spaningar är givetvis fria att använda inom Er egen organisation och sprida vidare eftersom allt innehåll på kryptera.se är licensierat med Creative Common Attribution 4.0 International (CC BY 4.0).

Password Spraying och Credential stuffing

En återkommande fråga jag får är: ”När tror du att lösenord försvinner?” och hur vi än gör så kommer vi att dras med lösenord och PIN-koder ett bra tag framöver. Detta är så klart något som antagonister också drar till nytta och hittar fler plattformar och protokoll att försöka gissa korrekta användarnamn och lösenord.

Min spaning är att ännu mer plattformar och protokoll kommer att utsättas för forceringsförsök gällande användarnamn och lösenord. Även spår jag att attacker som utnyttjar 2FA kommer att öka bla genom MITM (man-i-mitten).

Zero trust och Assume Breach 

Vi måste bygga våra nätverk och IT-arkitektur på ett sådant sätt så att även om angriparen kan ta sig in till en enskild klientdator så kan hen inte eskalera sina rättigheter eller ta sig vidare utan att detta snabbt upptäcks och utreds. Detta ställer också krav på att Threat Hunting ständigt pågår samt att det finns bra lösningar för Endpoint Detection and Response (EDR).

Det är viktigt att ha en baseline över hur Er miljö ser ut och vilken nätverkstrafik som flödar vart, vilka mjukvaror ska vara installerade osv. För det är då det också är enklare att identifiera avvisande mönster. Förutsätt att angriparen redan är inne i era nätverk och gör det svårare att komma åt affärskritisk information.

Bild över Googles Zero-trust initiativ BeyondCorp:

Zero Trust

Appliance hacking

Under året har vi sett flertalet stängda plattformar (On-Premise) såsom Citrix NetScaler, Pulse Secure, Fortigate (se blogginlägg här). Eftersom härdningen av dessa plattformar många gångar är eftersatt och loggningen är bristfällig så är det även svårt att utföra forensiska undersökningar eller upptäcka intrång.

Samt så står dessa enheter som oftast i en central punkt där många ansluter eller mycket trafik passerar vilket gör detta till en guldgruva för antagonister. Förutom att läsa av och modifiera trafik som går genom enheten så kan det även finnas möjlighet att angripa klienter som ansluter.

Inom detta område så räknar jag även in Supply Chain Cyber Security, för allt som ansluts och kopplas in i era system bör kontrolleras, avgränsas eller isoleras. Betänk även att firmware/mjukvaru-uppdateringar kan påverka Er miljö positivt eller negativt gällande säkerheten.

Threat sharing

Denna spaning är nog mer en förhoppning från min sida. Nämligen att fler organisationer blir bättre på att dela med sig av IOC:er och information om intrång. Mer transparens och system för att möjliggöra automatisk och snabb delning av hotinformation, såsom MISP eller TheHive.

Om du jobbar inom en specifik bransch så skulle jag påstå att det är av stor vikt att ni delar med Er av hotinformation inom just Er bransch.

Inom rubriken Threat Sharing så vore det även tjänstefel om jag inte nämnde MITRE:s ATT&CK-ramverk som löpande utvecklas och gör det lättare att dela med sig av sådant som inte är rent tekniska IOC:er såsom Tactics, Techniques and Procedures (TTPs). Vilket kan förevisas med David J Biancos Pyramid of Pain:

Ett medskick till Er organisation är att undersöka hur ATT&CK går att använda i Era säkerhetsprodukter såsom antivirus-mjukvara.

Övriga bubblare på listan

Ett ständigt återkommande problem är alla uppkopplade prylar (Internet of Things) där dagligen nya sårbarheter uppdagas. Detta kommer troligtvis inte att minska i takt med att fler saker blir uppkopplade, samt att fler fordon etc blir uppkopplade. Och kommer 2020 vara året då vi kommer att få se fler säkerhetsprodukter med Artificiell intelligens (AI)?

Några tidigare års trendspaningar inom cybersäkerhet och kryptering hittar du här:

MQTT-tjänster står oskyddade på internet

CERT-SE som är en del av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) går ut och varnar för att flertalet MQTT-tjänster står oskyddade direkt mot internet i Sverige.

Efter att Lucas Lundgren på IT-säkerhetskonferenser såsom Defcon och SEC-T berättat om MQTT-protokollet samt sökt av hela internet efter sårbara tjänster med masscan så var resultatet häpnadsväckande. Tusentals servrar stod helt vidöppna för vem som helst att ansluta till dessa och läsa av all information som flödade via dem (subscribe).

MQTT används som en realtids-förmedlare och är ett mycket lättviktigt protokoll vilket gör det lämpligt att användas för små enheter inom IoT (Internet of Things) exempelvis.

Många tjänster använder också MQTT för att publicera data på webbsidor helt ofiltrerat vilket öppnar upp för olika typer av injektionsattacker såsom XSS (cross site scripting).

Det finns en säkrare version av MQTT som använder TLS och går under benämningen secure-mqtt och använder TCP port 8883. Givetvis ger dmqttetta också en extra overhead och ökar antalet paket och paketstorleken.

Lucas har försett CERT-SE med datat från sina skanningar. Och myndigheten kan då konstatera att ingen av de oskyddade svenska servrarna tillhör CERT-SE:s prioriterade aktörer (myndigheter, kommuner och vissa företag).

Förutom MQTT så finns det andra protokoll som bör kontrolleras och som CERT-SE lyfter upp som möjliga orsaker till problem: OPC UA, HTTP (REST/JSON), CoAP, DDS och AMQP.

Här kan du ladda hem Lucas presentation som PDF:

mqtt defcon

 

Kryptering och Internet of Things – Ny sårbarhet uppdagad

 

Internet of Things säkerhet

Ett antal forskare undersökte de kryptografiska funktionerna i protokollet Open Smart Grid Protocol (OSGP) som är väl använt inom IoT (Internet of Things). Nu har dock allvarliga brister uppdagats i detta protokoll som är baserat på RC4(!) samt en egen MAC (OMA digest).

OSGP-protokollet är en standard enligt Telecommunications Standards Institute (ETSI) sedan 2012 och har utvecklats av Energy Service Network Association (ESNA). Ungefär fyra miljoner IoT-enheter använder OSGP-protokollet.

Några av de angreppsmetoder som används är:IoT Crypto

  • Chosen-Plaintext Key Recovery Attacks
  • Known-Plaintext Key Recovery Attack
  • Forgeries and a Third Key-Recovery Attack

Även så tog forskarna fram Proof-of-concept kod i Python för att demonstrera några av sårbarheterna.

Och för att citera Bruce Schneier:

Anyone can design a cipher that he himself cannot break. This is why you should uniformly distrust amateur cryptography, and why you should only use published algorithms that have withstood broad cryptanalysis. All cryptographers know this, but non-cryptographers do not.

DNP3 Secure Authentication som också är ett protokoll som används inom IoT använder sig av HMAC-SHA256 samt AES-GMAC vilket anses säkert.

Så vad har vi lärt oss? Försök inte att utveckla ett eget krypto.