Taggat med: TEMPEST

IT-säkerhetskonferens C2 17 – Eftermiddag

Detta är en sammanställning från IT-säkerhetskonferensen Command & Control 2017 eftermiddag. Förmiddagens sammanställning hittar du här

Keep the GDPR monster under control – direct from the field

(på Engelska)
Karen Lawrence Öqvist, VD och grundare för bolaget Privasee

Karen går igenom definitionen på vad som är personlig data. Hennes företag har tagit fram en metod som heter Privasee Method ”keep it simple” som består av ett antal principer för att jobba med GDPR.

Fritt översatt:

  1. Spara så lite data som möjligt. Och be om medgivande om det som sparas
  2. Datakvalitét
  3. Spara enbart enligt ett specifikt syfte
  4. Använd personlig data begränsat och enbart enligt syftet
  5. Säkerhetsåtgärder
  6. Öppenhetsprincip
  7. Princip för inblandning av användare

Säkerhet hos nya produkter och system inom Försvaret

Ulrika Evertsson Hansson, Head of Systems Security Audit Section på Försvarsmakten

Systemgranskningssektionen vid MUST granskar och bedömer säkerheten i och omkring IT-system. Ulrika påpekar att brister IT-säkerheten så påverkar det Försvarsmaktens förmåga att lösa uppgifter.

Signalskydd har mycket högre kvar på assurans och sekretess bl.a. för att de ska skydda rikets säkerhet upp till 95 år. Och FM ska inte bara hantera sin egen hemliga information, utan även andras såsom NATO och EU.

FM måste skydda sig mot andra statsaktörer med stora resurser. Det är ett stort arbete att hålla gamla system skyddade mot nya hot.

KSF – MUST Krav på säkerhetsfunktioner beskriver det funktionella och assuranskrav som ställs på alla system som ska nyttjas för FM:s verksamhet. En del av ISD-processen

Viktigt också enligt Ulrika: RÖS/TEMPEST, loggning och signalskydd. Komponenter granskas enligt olika nivåer från N1 till N4. MUST måste granska dataslussar och dioder extra mycket. Även nämner Ulrika ”secure supply-chain” och att N4 även innefattar kodgranskning och att få produkter har denna nivå.

Säkerhetsfunktioner

  • Behörighetskontroll
  • Säkerhetsloggning
  • Skydd mod skadlig kod
  • Intrångsskydd
  • Intrångsdetektering
  • Skydd mot obehörig avlyssning
  • Skydd mot röjande signaler (RÖS). TEMPEST = NATO

FM strävar åt att gå över till TEMPEST från RÖS.

Föryngring av säkerhetsbranschen

Moderator: Anne-Marie Eklund Löwinder (IIS) och Åsa Schwarz (Knowit)
Sponsorrepresentanter: Einar Lindquist (Advenica) och Calle Svensson (Bitsec)

En diskussion hur vi kan föryngra branschen och en presentation av sponsorerna samt varför de har valt att sponsra studenter med biljetter till C2’17. Gemensamt för samtliga var att de uppmuntrade och gillade C2’17-konceptet (läs mer här).

Agil juridik

Caroline Sundberg, advokat på advokatfirman Delphi

Caroline Sundberg, advokat på advokatfirman Delphi

Först beskriver Caroline vad agil utveckling är: mindre och kortare leveranser. Man kan även ändra sig på vägen. Man har ingen spec från början ”vi ska bygga exakt det här”.

Agil utveckling är eg. inget nytt men det är ett ökat intresse. Några vanliga metoder är Scrum, FDD, DSDM, Crystal, Lean Software Development osv.

Vanligaste misstag är att man har för bråttom samt att man använder avtal för vattenfallsmodellen för agila projekt.

Minimikrav på agila projekt bör innefatta reglering av nyckelpersoner, givetvis går det dock inte att förhindra föräldraledighet etc. Även så bör uppsägning av projektet utan skäl finnas. Immateriella rättigheter är också otroligt viktigt, speciellt vid agil utveckling.

Ska man tillåta Open Source i utvecklingen? Kontroll på vilken extern kod som införs.

Minimikrav bör även innefatta sekretess, hantering av personuppgifter, krav på dokumentation, krav på kunden samt kvalitetskrav.

Förändringsledning: Hur får vi alla engagerade i säkerhet?

Anna Borg, senior säkerhetskonsult på Knowit
Eva Esselin Leander, leg. organisationspsykolog och seniorkonsult på Knowit

Vi behöver förflytta oss framåt mot någonting som vi inte har en aning om. Som människor i vår natur går vi tillbaka i en komfortzon. För att utvecklas behöver vi passera gränsen och känna oss lite rädda, då är vi på topp som människor. Helst bör vi gå utanför vår komfortzon minst dagligen.

Det bör så klart inte gå för långt, vi ska inte känna oss för obekväma. För då får det motsatt effekt. Exempelvis när det gäller General Data Protection Regulation (GDPR) så väljer tyvärr många att sätta ner huvudet i sanden.

För att genomföra förändringar så handlar det först om att skapa rätt förutsättningar, sedan engagera hela organisationen och sist förankra och driva vidare förändringen. Tillvarata även medarbetarnas kompetens som en resurs för att hitta bättre lösningar samt gemensam utveckling så känner fler inom organisationen ansvarstagande och helhetsförståelse.

Storgruppsintervention är även att rekommendera. Även så går talarna igenom en involveringsprocess.

Avslutande diskussioner

Under sista passet så var samtliga talare på scenen. Det diskuterades bl.a. Polisens arbete med att nå ut med IT-säkerhetsinformation till samtliga 29000 medarbetare. Även så påpekade Anne-Marie om att arbetsgivarvarumärket blir viktigare och viktigare vid rekrytering.

Det diskuterades även om politiska val samt IT-säkerhet runt dessa. Sist men inte minst så frågades det om reglering i form av exempelvis GDPR är bra och samtliga tyckte att det var bra.

C217 samtliga talare

Så cyberspionerar främmande makt på Sverige

cyberspionage

Hur går det egentligen till när antagonister genomför cyberattacker mot Svenska intressen? Jag kommer nedan redogöra ett antal metoder som gör att stater med mycket kapacitet kan infiltrera svenska företag och myndigheter för att sedan stjäla klassificerad information med hjälp av exfiltration.

cyberspionage tidslinje

1. Planeringsfas

Operationer på cyberarenan är välplanerade och därför är samtliga steg är planerade i minsta detalj. Men även även den bästa kan göra fel och avslöja eller läcka information. Det kan röra sig om utveckling av skadlig kod där metadata finns kvar som avslöjar sökvägar eller tidszoner.

Planeringen handlar även om hur mycket resurser som behövs och eventuell programvara som utvecklas eller införskaffas för operationen.

Även så kan flertalet avdelningar koordineras innan, ska HUMINT och SIGINT användas innan så måste detta även planeras i förväg.

2. Kartläggningsfas

Här kartläggs individer, datornätverk, leverantörer, konsulter och nyckelpersoner på Cyberkartläggningorganisationen. Vilka resor är planerade och vilka resebolag används, kan en inresa i landet nyttjas för att tömma en laptop på information eller planera avlyssningsutrustning i tangentbordet exempelvis.

Nyckelpersoners personliga nätverk kartläggs och förehavanden av dessa i sociala medier söks av efter förekomster av intressant information. Används LinkedIn av medarbetar och hur ansluts organisationen till Internet samt används VPN-anslutningar.

Finns det partnerorganisationer som kan tänkas ansluta mot målet eller har organisationen filialer eller annan verksamhet som är på annan ort som inte är lika skyddad.

Företag i Sverige skyltar gärna med att dom har säkerhetsskyddsavtal med FMV och några frågor till respektive registratorfunktion hos några myndigheter så kan mycket information inhämtas med stöd av offentlighetsprincipen.

3. Implantat

USBG-1680Skadlig kod och specialskriven zero-days används troligtvis för att genomföra intrång och erhålla ett fotfäste i organisationen. CD/DVD-Skivor eller USB-minnen med mjukvaruuppdateringar som innehåller bakdörrar kan skickas till organisationen efter att tidigare offentliga upphandlingar granskas. Även kan tangentbord, möss, hårddiskar eller annat innehålla bakdörrar redan vid leverans från leverantör.

Även kan trådlösa nätverk knäckas hemmavid där stor datorkapacitet finnes, och detta gäller inte enbart trådlösa nätverk ute hos målorganisationen men även på hemmanätverk hos personal som jobbar på organisationen. Eller varför knäcka lösenordet när en mobiltelefon eller annan enhet som innehåller Wifi-lösenordet kan temporärt lånas.

Riktad skadlig kod skickas även till respektive familjemedlem som kanske även använder den dator som sedan kopplas upp mot organisationens nätverk. Phishing som ser ut att komma från någon välkänd tjänst som den enskilde använder såsom LinkedIn, Facebook eller liknande.

Observera att dessa fyra faser kan pågå under flera år, upp till 10 års tid har undersökningar av skadlig kod påvisat.

Även kan främmande staters signalspaningsmyndighet användas för att leverera implantat när exempelvis mjukvara laddas ner från Internet som ej kontrolleras med signatur eller checksumma i efterhand. Detta kan utföras med Man-on-the-side (MotS) attacker.

4. Exfiltration

Denna fas handlar om att skicka ut information ur organisationens nätverk. Troligtvis klassificerad information men detta genomförs ej i första steg. Den första informationen som exfiltreras innefattar sådant som kan behövas för att kartlägga organisationen ytterligare. Det kan vara datornamn, IP-adresser och sådant som kan ligga till grund för en djupare penetrering av IT-infrastrukturen.

Den specialskrivna mjukvara som står för exfiltrationen har troligtvis ett antal moduler som testar olika sätt att skicka ut information såsom Dropbox, FTP, DNS, HTTPS och E-post via kända E-postprogram.

Mjukvaran har även en funktion som kan detektera om den är på ett nätverk som är fysiskt åtskilt från Internet och då kan nyttja metoder för att ”hoppa över luftgap” (USB-minne, högtalare/mikrofon etc).

5. Upprensning

Att dölja spår är viktigt för att undanröja modus operandi. För alla steg ovan avslöjar små detaljer om antagonisten som kan användas vid IT-forensiska undersökningar och reverse-engineering.

upprensningNågra metoder som används är att individuellt kryptera olika moduler med olika algoritmer och krypteringsnycklar som enbart dekrypteras när speciella fall uppfylls. Såsom att en viss mjukvara finnes installerad på måldatorn på en viss sökväg (detta kommer från kartläggningsfasen).

Servrar som placeras ut på Internet som sköter Command and Control (C2C) måste vara förberedda för att snabbt destrueras (läs om digitala sprängkistor).

Sammanfattningsvis

Med hjälp av ovan steg så skulle jag påstå att samtliga organisationers skydd skulle brista förr eller senare. Som vanligt gäller det att använda lökprincipen och försöka minimera eventuell skada i tidigt skede.

Av stor vikt är även att det finns väl fungerade intrångsskydd och spårbarhet finns på alla ställen. Fysiskt separerade nätverk och skydd mot röjande signaler (RÖS/TEMPEST) kan givetvis också hjälpa samt kanariefåglar utplacerade.

Och största skillnaden mellan cyberangrepp från just en främmande stat och hackers, organiserad brottslighet etc är resurserna. I form av antalet zero-days, beräkningskraft, SIGINT och uthållighet. Men det kan även hända att stater anlitar hackergrupper för informationsstölder, vilket gör det svårt att urskilja bakomliggande aktör.