Taggat med: Edward Snowden

Test av säkra operativsystemet Qubes OS

Qubes OS är ett säkert operativsystem som använder en lite annorlunda säkerhetsarkitektur om man jämför med OpenBSD som jag testat tidigare. Qubes använder sig av Xen hypervisor som är öppen källkod för att isolera olika applikationer mot olika domäner (operativsystem/VM).

Och Qubes är även Edward Snowdens favorit när det gäller operativsystem:

Följande bild påvisar uppdelningen mellan olika virtuella VMs:

Attackytan från nätverket går direkt mot en egen isolerad domän och administration (grafiskt gränssnitt) ligger i en domän något som kallas för Dom0.

Qubes har funnits sedan 2012 och grundades av Joanna Rutkowska. Senaste versionen 3.2 har bl.a. stöd för att släppa igenom USB-enheter direkt till ett VM. Detta gör att man exempelvis kan använda sig av en Bitcoin hårdvaruplånbok med USB-gränssnitt. Qubes är framförallt framtaget för arbetsstationer och ej servrar.

Installation

Jag hade två laptops att testa Qubes OS på. Tyvärr så bootade inte installationen upp på den ena av dessa. Installationen går ut på att du bränner ut en ISO på ett USB-minne som du sedan startar upp på. Processen att installera operativsystemet tar drygt en timme där manuella moment enbart består av några få frågor.

Hela installationsförfarandet är mycket enkelt och du har även möjlighet att partionera samt kryptera hårddisken vid installationen.

De tre standardsystemen som jag väljer att installera är:

  • Standard, dvs sys-net och sys-firewall
  • Standard applikation-qubes: arbete, privat, vault och untrusted
  • Whonix gw samt arbetsstation. För att köra Tor

Användning av Qubes OS

Den mesta användningen av Qubes görs genom menyn uppe till vänster samt Qubes VM Manager.

Nedan två skärmdumpar visar detta:

Personliga filer och Firefox

Personlig domän med filhantering samt Firefox
Qubes VM Manager som hanterar VM:s

Att starta upp en ny applikation, exempelvis Firefox i den personliga domänen tar enbart några sekunder. Och då startar Fedora upp i en hypervisor och när Firefox startats upp så visas det i mitt gränssnitt.

Observera även på skärmdumpen nedan att titeln på fönstret innehåller namnet personal och färgen är gul.

QubesOS med Firefox i personlig säkerhetsdomän

Säkerhet

Även om uppdelningen mellan VM:ar så hänger säkerheten på operativsystemet som går i respektive hypervisor samt hypervisorn i sig, och i detta fall Xen. Qubes går inte ut med säkerhetsbulletins vanligtvis för sårbarheter som exempelvis drabbar Firefox.

Säkerhetsbuggar som publicerats under 2016 från QubesOS hemsida:

Just den sista sårbarheten ovan är intressant. För den kan påverka det template-system som Qubes använder. All kommunikation till templates går genom brandväggen (sys-firewall) förutom ett undantag och det är uppdateringar som går via tinyproxy, detta för att templates alltid ska ha senaste uppdateringar.

Qubes använder sig även i dagsläget något som heter paravirtualisering (PV) som ställer högre säkerhetskrav på hypervisorn. Detta är dock något som Qubes-utvecklarna ångrar i dagsläget och kommer att gå över till full virtualisering (HVM) från och med version 4 av Qubes OS.

Windows

Det går att köra Windows och då med hårdvaruvirtualisering (HVM). Windows 7 64-bitar stöds när det gäller verktyg som Qubes tillhandahåller: qubes windows tools. Dessa verktyg gör att kopiera/klistra, fönster samt filöverföring fungerar smidigt.

Sammanfattning

Qubes gör att du på ett enkelt sätt kan höja säkerheten avsevärt på din arbetsstation. Med medföljande verktyg så kan du enkelt sköta vardagliga saker såsom surfa säkert, hantera lösenord och sköta ordbehandling.

Framförallt är det enkelt och komma igång om du känner dig hemma med Linux sedan tidigare.

Lavabit – Snowdens E-posttjänst uppstår från det döda ☠️

Lavabit är tjänsten som fick stänga ner på grund av visselblåsaren Edward Snowden, han använde nämligen Lavabit som E-postleverantör: [email protected] Nu har dock Lavabit uppstått från det döda meddelar grundaren Ladar Levison.

Nytt är en helt ny arkitektur vid namn Dark Internet Mail Environment (DIME) som bl.a. förhindrar att myndigheter kan kartlägga och ta del av E-postmeddelanden.

Koden finns på Github och kommer med en E-postklient vid namn Magma. Det går även att skaffa ett konto på Lavabit.com och återfå sitt gamla konto innan tjänsten stängde ner 2013. Priset ligger då 15$/år eller 30$ för ett konto med större lagringsutrymme.

Enligt Ladar så fungerar DIME i korthet på följande sätt:

By encrypting all facets of an email transmission (body, metadata, and transport layer), DIME guarantees the security of users and the least amount of information leakage possible.

Mer information finns på Lavabit.com eller hos Dark Mail Technical Alliance: https://darkmail.info/

Även så finnes specifikationen som PDF här:

SpiderOak uppdaterar klienten

SpiderOakSpiderOak fick stor uppmärksamhet i samband med att visselblåsaren Edward Snowden rekommenderade dem. SpiderOak är ett alternativ till Dropbox för den som vill lagra filer i molnet och dela mellan olika enheter. Skillnaden mellan Dropbox och SpiderOak är att SpiderOak använder så kallad zero-knowledge, vilket gör att SpiderOak inte kan tjuvkika på din lagrade data.

SpiderOak har nu släppt en ny klient och kallar denna för SpiderOakONE och får versionsnummer 6.0

Förutom ett nytt gränssnitt som ser ut enligt nedan så har ett stort antal olika buggar åtgärdats.

SpiderOakONE

För samtliga förändringar i nya klienten, se här:

Delar av NSA:s övervakningskod läckt

Gårdagens stora nyhetshändelse i framförallt tyska medier var att programkod från XKEYSCORE läckt. Att XKEYSCORE är kodord för den del av NSA som sköter övervakning av datatrafik är något som har visat sig från tidigare läckor från Edward Snowden.

Att just NSA skulle inrikta sig mot att försöka avlyssna delar av Tor-nätverket är ingen direkt nyhet och om nu denna läcka är från NSA så kan vi bara anta att inriktningen mot Tor bara är en bråkdel av allt som finnes.

Programkoden som har läckt är regler för vad XKEYSCORE ska titta närmare på, bl.a. så tittar man på TLS-certifikatdelen x509 subject eller DNS-namn som tillhör bridges.torproject.org. Även så söker man efter LinuxJournal, MixMinion samt Tails.

Programspråket C++ finnes inbäddat samt så används Boost och mapreduce (troligtvis  Apache Accumulo).

Frågan är dock om detta verkligen kommer från NSA då det finns en del som talar emot detta, bl.a. kommentarer från utvecklare/analytiker om personliga åsikter samt så finns regler för ”five eyes” (FVEY) vilket också är publik information som läckt tidigare.

Sen är det även ett godtagbart mål då USA troligtvis aldrig kommer att bekräfta eller förneka att dessa regler existerar.

Programmeringsmässigt så innehåller koden massvis av fel i regexpar, felstavningar samt så blandas kod med regler.

En av de IP-adresser som förekommer i regelverket tillhör grannlandet Norge: AS2119 Telenor Norge AS.

XKEYSCORE-Regler

FRA årsrapport 2013

För några veckor sedan så släpptes FRA:s årsrapport för 2013. Den innehåller sammanfattningsvis några inledande ord från nya generaldirektören Dag Hartelius där han bl.a. nämner Edward Snowden samt att frågan om underrättelseinhämtning varit aktuell inom Europaparlamentet.

Rapporten uppger att myndigheten är uppdelad i fyra avdelningar:

  • Avdelningen för signalunderrättelser
  • Avdelningen för cyberverksamhet
  • Avdelningen för teknisk utveckling
  • Avdelningen för verksamhetsstöd

Cyberverksamhetsavdelningen är helt ny och uppges att leverera
direkt och indirekt skydd mot kvalificerade IT-angrepp till de mest skyddsvärda
svenska samhällsfunktionerna.

FRA har genomfört IT-säkerhetsanalyser hos både nya och befintliga
uppdragsgivare och har efter begäran genomfört dessa analyser vid elva olika statliga myndigheter och statligt ägda bolag.

När det gäller kryptering så har FRA tilldelat ett antal civila myndigheter och organisationer säkra kryptografiska funktioner där man stod för leverans av mtrl, kryptonycklar samt certifikat. Även så har FRA en kryptoverkstad, kryptolager och stödjer FMV vid utveckling av nya krypton.

Övrigt så har försöksverksamhet med TDV (tekniska detekterings- och varningssystem) bedrivits i liten skala. Även så har man genomfört en utbyggnad av beräkningskraften för kryptoforcering.

Årsrapporten avslutas med vanliga frågor samt svar på dessa.

Här kan du ladda hem rapporten (PDF):

FRA Årsrapport 2013