Taggat med: MOTS

Så upptäcker ni bakdörrar i IT-system

Så upptäcker ni bakdörrar i IT-system

Att upptäcka bakdörrar i IT-system är ingen lätt match och en mycket bra utvecklad bakdörr är mer eller mindre omöjlig att upptäcka. En bra utvecklad bakdörr har en mycket liten och snäv målgrupp och ligger vilande större delen av tiden. Men det finns givetvis olika metoder och sätt att upptäcka bakdörrar, för förr eller senare så kan misstag eller avvikande beteenden analyseras och påvisa en bakdörr.

Denna guide är främst skriven för att upptäcka bakdörrar som redan är in-planterade. Och hur bakdörrarna kommer in är utanför denna guide, men för att nämna några sätt:

  • Implanterade från start i servrar eller mjukvara/hårdvara
  • Via manuella eller automatiska uppdateringar av mjukvara, firmware osv
  • Man in the middle-attack eller MOTS mot nedladdad mjukvara
  • Via hackad server eller klient, bifogade filer i mail, sårbarhet i mjukvara
  • Fysiskt installerad via serverhall eller evil-maid attack
  • Infekterat PyPi, NPM, CPAN, RubyGem, NuGet-paket
  • Insider

Klienter och servrar

En vital funktion för att upptäcka bakdörrar på klienter och servrar är att samla in data, det kan röra sig om processer som startar och avslutas, drivrutiner som installeras/avinstalleras, telemetridata. Det är information där en enskild loggrad eller händelse kanske inte säger så mycket, men om den berikas och sätts i ett större sammanhang kan identifiera ett avvikande beteende.

Använder ni Windows-baserade system så är Sysmon ett givet verktyg att använda. För Linux-system så bör man använda verktyg såsom Sysdig Falco och auditd. Eller mer generiska verktyg såsom osquery.

Jag rekommenderar även att titta närmare på Velociraptor som jag bloggade tidigare om. Givetvis bör även binärer, konfigurationsfiler och dylikt hållas koll på med tripwire-liknande funktionalitet. Jobb som körs vid regelbundna intervall såsom cron, AT (Task Scheduler) osv. Eller vid uppstart av mjukvara, system (autoruns).

Nätverk

Jag har tidigare skrivit om RITA som kan underlätta analysen av nätverkstrafik för att hitta beacons som bakdörrar och implantat använder sig av för att kommunicera. Men en väl skriven bakdörr gör detta väldigt sällan och avviker minimalt från normal nätverkstrafik.

Att använda sig av TLSI (TLS Inspection) kan underlätta analysen av TLS/SSL-krypterad nätverkstrafik men det finns givetvis risker också, som bl.a. NSA varnat för. Rekommenderar att titta på PolarProxy som kan hjälpa till med TLSI.

Verktyg som kan hjälpa dig att analysera nätverkstrafik är exempelvis Zeek, JA3/S, Brim, Suricata, Arkime (fd Moloch) och SecurityOnion.

Passivt bör ni också undersöka om system anropar och kopplar upp sig mot kända C&C-servrar, därav viktigt att underhålla aktuella Threat Intelligence-listor med IP-adresser, domännamn etc.

Mängden av data som flödar ut ur era system kan också ge en fingervisning om exfiltration genomförs. Men detta är inte alltid helt enkelt att upptäcka, vid forensiska undersökningar där jag medverkat har jag sett att antagonister delar upp upp information i flertalet 500MB RAR-arkiv som exfiltreras över en längre tid för att undgå upptäckt.

bakdörr IT-system skadlig kod

Glöm inte heller att DNS kan användas för kommunikation, som bl.a. SolarWinds Orion SUNBURST-bakdörren gjorde. Även kan Twitter och andra sociala medier eller andra välkända tjänster användas för kommunikation med bakdörren. Steganografi kan också nyttjas för att försvåra upptäckt.

På internet eller fjärrsystem

Att aktivt undersöka vilka fjärrsystem på Internet som anropas kan hjälpa till att förstå om bakdörren pratar med en Command and Control-infrastruktur (C&C). Flertalet olika datakällor såsom Shodan kan användas för att förstå vilket eller vilka målsystem som kommunikationen sker mot.

Ett verktyg såsom JARM kan hjälpa till med detta och skapa unika signaturer. Observera att just aktivt undersöka system på internet kan vara en legal gråzon och undersök noga vad ni har möjlighet att göra.

Avslutande ord

Jag rekommenderar att bygga upp ett antal olika scenarion där ni undersöker vilka möjligheter ni har att upptäcka just dessa metoder. För att ge några exempel:

  • Log4j JNDI-sårbarheten utnyttjas på ett system mot Internet. Om en bakdörr sedan installeras på detta system, hur kan ni försvåra installation av bakdörren och hur ni upptäcka denna bakdörr?
  • En mjukvara som automatiskt uppdateras börjar att ”ringa hem” via dess normala kanaler för uppdateringar. Men innehåller nu krypterad data om erat interna nätverk såsom AD-namnet
  • DNS används för exfiltration
  • Switchen ni köpte innehåller en Rasperry Pi med WiFi eller 4G-mobildata för exfiltration av intern nätverkstrafik

Vad väntar ni på? Avsätt tid och resurser redan nu för att utveckla förmågan att upptäcka bakdörrar i IT-system. Och givetvis så bör ni också genomföra åtgärder för att försvåra för att bakdörren hamnar i IT-systemet i första taget, och även dess möjligheter att kommunicera ut på internet (eller på andra sätt ringa hem).

Desto mer bakdörren är integrerad i en befintlig komponent i era IT-system desto svårare är det att upptäcka den.

Tack till Erik Hjelmvik för genomläsning och synpunkter!

Så cyberspionerar främmande makt på Sverige

cyberspionage

Hur går det egentligen till när antagonister genomför cyberattacker mot Svenska intressen? Jag kommer nedan redogöra ett antal metoder som gör att stater med mycket kapacitet kan infiltrera svenska företag och myndigheter för att sedan stjäla klassificerad information med hjälp av exfiltration.

cyberspionage tidslinje

1. Planeringsfas

Operationer på cyberarenan är välplanerade och därför är samtliga steg är planerade i minsta detalj. Men även även den bästa kan göra fel och avslöja eller läcka information. Det kan röra sig om utveckling av skadlig kod där metadata finns kvar som avslöjar sökvägar eller tidszoner.

Planeringen handlar även om hur mycket resurser som behövs och eventuell programvara som utvecklas eller införskaffas för operationen.

Även så kan flertalet avdelningar koordineras innan, ska HUMINT och SIGINT användas innan så måste detta även planeras i förväg.

2. Kartläggningsfas

Här kartläggs individer, datornätverk, leverantörer, konsulter och nyckelpersoner på Cyberkartläggningorganisationen. Vilka resor är planerade och vilka resebolag används, kan en inresa i landet nyttjas för att tömma en laptop på information eller planera avlyssningsutrustning i tangentbordet exempelvis.

Nyckelpersoners personliga nätverk kartläggs och förehavanden av dessa i sociala medier söks av efter förekomster av intressant information. Används LinkedIn av medarbetar och hur ansluts organisationen till Internet samt används VPN-anslutningar.

Finns det partnerorganisationer som kan tänkas ansluta mot målet eller har organisationen filialer eller annan verksamhet som är på annan ort som inte är lika skyddad.

Företag i Sverige skyltar gärna med att dom har säkerhetsskyddsavtal med FMV och några frågor till respektive registratorfunktion hos några myndigheter så kan mycket information inhämtas med stöd av offentlighetsprincipen.

3. Implantat

USBG-1680Skadlig kod och specialskriven zero-days används troligtvis för att genomföra intrång och erhålla ett fotfäste i organisationen. CD/DVD-Skivor eller USB-minnen med mjukvaruuppdateringar som innehåller bakdörrar kan skickas till organisationen efter att tidigare offentliga upphandlingar granskas. Även kan tangentbord, möss, hårddiskar eller annat innehålla bakdörrar redan vid leverans från leverantör.

Även kan trådlösa nätverk knäckas hemmavid där stor datorkapacitet finnes, och detta gäller inte enbart trådlösa nätverk ute hos målorganisationen men även på hemmanätverk hos personal som jobbar på organisationen. Eller varför knäcka lösenordet när en mobiltelefon eller annan enhet som innehåller Wifi-lösenordet kan temporärt lånas.

Riktad skadlig kod skickas även till respektive familjemedlem som kanske även använder den dator som sedan kopplas upp mot organisationens nätverk. Phishing som ser ut att komma från någon välkänd tjänst som den enskilde använder såsom LinkedIn, Facebook eller liknande.

Observera att dessa fyra faser kan pågå under flera år, upp till 10 års tid har undersökningar av skadlig kod påvisat.

Även kan främmande staters signalspaningsmyndighet användas för att leverera implantat när exempelvis mjukvara laddas ner från Internet som ej kontrolleras med signatur eller checksumma i efterhand. Detta kan utföras med Man-on-the-side (MotS) attacker.

4. Exfiltration

Denna fas handlar om att skicka ut information ur organisationens nätverk. Troligtvis klassificerad information men detta genomförs ej i första steg. Den första informationen som exfiltreras innefattar sådant som kan behövas för att kartlägga organisationen ytterligare. Det kan vara datornamn, IP-adresser och sådant som kan ligga till grund för en djupare penetrering av IT-infrastrukturen.

Den specialskrivna mjukvara som står för exfiltrationen har troligtvis ett antal moduler som testar olika sätt att skicka ut information såsom Dropbox, FTP, DNS, HTTPS och E-post via kända E-postprogram.

Mjukvaran har även en funktion som kan detektera om den är på ett nätverk som är fysiskt åtskilt från Internet och då kan nyttja metoder för att ”hoppa över luftgap” (USB-minne, högtalare/mikrofon etc).

5. Upprensning

Att dölja spår är viktigt för att undanröja modus operandi. För alla steg ovan avslöjar små detaljer om antagonisten som kan användas vid IT-forensiska undersökningar och reverse-engineering.

upprensningNågra metoder som används är att individuellt kryptera olika moduler med olika algoritmer och krypteringsnycklar som enbart dekrypteras när speciella fall uppfylls. Såsom att en viss mjukvara finnes installerad på måldatorn på en viss sökväg (detta kommer från kartläggningsfasen).

Servrar som placeras ut på Internet som sköter Command and Control (C2C) måste vara förberedda för att snabbt destrueras (läs om digitala sprängkistor).

Sammanfattningsvis

Med hjälp av ovan steg så skulle jag påstå att samtliga organisationers skydd skulle brista förr eller senare. Som vanligt gäller det att använda lökprincipen och försöka minimera eventuell skada i tidigt skede.

Av stor vikt är även att det finns väl fungerade intrångsskydd och spårbarhet finns på alla ställen. Fysiskt separerade nätverk och skydd mot röjande signaler (RÖS/TEMPEST) kan givetvis också hjälpa samt kanariefåglar utplacerade.

Och största skillnaden mellan cyberangrepp från just en främmande stat och hackers, organiserad brottslighet etc är resurserna. I form av antalet zero-days, beräkningskraft, SIGINT och uthållighet. Men det kan även hända att stater anlitar hackergrupper för informationsstölder, vilket gör det svårt att urskilja bakomliggande aktör.