Taggat med: wikileaks

2019-01-04

NSA släpper Reverse-Engineering verktyg

Uppdatering: Ghidra är nu släppt på https://ghidra-sre.org/

Amerikanska säkerhetsmyndigheten NSA avser att släppa verktyget GHIDRA som open-source under den årliga RSA-konferensen som går av stapeln i San Francisco under Mars månad.

Stöd mitt bloggande via Patreon 👊

GHIDRA är ett ramverk för att utföra Reverse-Engineering eller baklänges ingenjörskonst som det ibland kallas. Analysera binär kod exempelvis i syfte att undersöka skadlig kod eller ta sig in i system.

The GHIDRA platform includes all the features expected in high-end commercial tools, with new and expanded functionality NSA uniquely developed, and will be released for free public use at RSA.
Robert Joyce, NSA

Charlie Miller som tidigare jobbat på NSA kommenterade på Twitter att verktyget fanns för 13 år sedan då han jobbade på myndigheten:

Damn GHIDRA still exists at NSA? That tool was already there when I left 13 years ago! https://t.co/6z2eLRW6pZ
— Charlie Miller (@0xcharlie) January 3, 2019

Verktyget är skrivet i programspråket Java och påminner mycket om IDA Pro som är ett verktyg som jag spenderat en hel del tid med.

Information om GHIDRA har tidigare läckt via CIA Vault7-läckorna som återfinnes på Wikileaks.

2014-09-24

Förmiddagen IDG TechWorld NGT 2014

Här kommer en sammanställning av förmiddagen under IT-säkerhetskonferensen Next Generation Threats 2014 som anordnas av IDG TechWorld. Du kan läsa om eftermiddagen här.

Christopher Soghoian, Blinding The Surveillance State

Säkerhet i mobiltelefoner

Skillnaden i säkerhet mellan iOS och Android. Få slutanvändare som förstår skillnaden. Slutkonsumenterna står alltid inför ett val i butiken. Apple beskriver säkerheten i iOS mycket bra i diverse dokument som publicerats på dess webbsida.

Android krypterade ej som standard tidigare. Men detta har nu ändrats. Svårt att slå igång kryptering på Android samt tar det tid.

Få använder funktioner som inte är på som standard. Boken Nudge, the power of default settings. Patternlösenord visar på att diskkryptering i Android används (inte tillräckligt med entropi).

Apple hade möjligghet att dekryptera vissa delar från iPhones. Telefonen var tvungen att skickas till Apple för dekryptering.

Tim Cook gick nu ut med ett meddelande att Apple nu ej längre kan dekryptera innehållet i iPhones från och med iOS 8. Google svarar med att meddela att nästa version
av Android kommer att inneha diskkryptering som standard.

Tyvärr kommer människor att välja dåliga PIN-koder vilket krypteringen baseras på. Detta för att vi är bekväma och att ange en lång PIN-kod flera gånger om dagen är ingen som gör.

Oklart om Google Hangouts går att avlyssna. Bra med iMessage är att det är kryptering som standard. Flertalet myndigheter klagar på att det ej går att erhålla data från iMessage via Apple.

Hårddiskkryptering

Apple Mac OS X filevault skickar som standard backup-nyckel till Apple. Går att ställa in dock.

Microsoft säljer flertalet olika versioner av Windows och Bitlocker är inte med på många av dessa. Finns inget sätt i dagsläget att slå på kryptering av hårddisken utan att MS tar del av din nyckel. Windows 8.1 har nu ändrat detta och hd-kryptering följer med och kan aktiveras med viss hårdvara.

Han berättar även om Truecrypt och hur beroende vi är/var av TC för att kryptera hårddisken.

Ett problem som föreläsaren belyser är att rika får bättre säkerhet och kryptering. Det är inte alla som har råd att köpa en Mac eller iPhone. Den dator du köper för 1500kr har ingen säkerhet eller kryptering. Bra säkerhet har blivit en klassfråga.

Affärsmodellen för många företag förhindrar att kryptering används. Han tar upp som exempel med Gmail och att reklamen som visas måste söka igenom din E-post efter nyckelord.

Företag som tjänar pengar direkt på sina användare istället för data har lättare att använda kryptering som standard.

En fråga från publiken gällande fingeravtryck och vad föreläsaren tycker om det. Han tycker att det är en bra övervägning som Apple har genom att både ha möjlighet att ha ett jättelångt lösenord som du enbart använder när telefonen startar om men annars använder du fingeravtryck. Polisen kan tvinga dig dock att låsa upp telefonen med ett fingeravtryck (precis som med lösenord).

En fråga gällande bakdörrar som implementeras i mjukvara såsom Skype. Nämner även warrant canaries och hur det fungerer. Säkerhet är inte den främsta orsaken till att Skype används, det är att inneha möjlighet att prata med sina nära och kära utan att betala dyra pengar.

Runa A Sandvik, Privacy Snakeoil: secret systems, technobabble and unbreakable things

Berättar om att hon jobbar för freedom of the press samt hjälper nyhetsredaktioner och journalister. Berättar om Securedrop och att de hjälper exempelvis Tor och Wikileaks.

NSA-proof har blivit ett ord som numera är vanligt och beskriva system eller produkter.

Få vet dock vad det innebär bara att dom vill vara/ha det, troligtvis eftersom många inte är så tekniskt bevandrade.

Berättar om Secret, Wickr, Telegram, Whisper Systems samt andra mobilappar som ska tillhandahålla säker kommunikation. Hon berättar även om det språkbruk som används på tjänsternas webbsidor.

Att beskriva produkter med tekniska ord skrämmer eventuellt iväg användare så därför används ord såsom military grade encryption och NSA-proof. Christopher säger att troligtvis bedöms produkten utifrån hur webbsidan ser ut. Även när alla använder samma beskrivningar av sina produkter så är det svårt att veta om dom verkligen är säkra eller hur kryptonycklar hanteras. Vi behöver oberoende granskning som kan ge bedömningar om vilka produkter som är bra och vilka som är dåliga.

Det vore bra med ett poängsystem eller liknande för att gradera appar/produkter säger Christopher.

Morgan Marquis-Boire, Senior Researcher and Technical Advisor

Berättar att han jobbade på Google då nyheten att NSA avlyssnade dem dök upp. Går in på att det kostar att skydda sig mot angripare och vilken nivå ska man lägga sig på. Det handlar om att öka kostnaden för massövervakning genom att hela tiden höja ribban.

Hur ser aktörerna ut? Är det kinesiska APT 1 som Mandiant fick stora rubriker genom att upptäcka eller är det NSA som ingår i hotbilden? Andra statliga aktörer man bör akta sig för är exempelvis Ryssland, Israel och FVEY (five eyes).

Nämner även FinFisher och att det nu finns en marknad runt att sälja denna typ av mjukvara till stater. HackingTeam är ett företag som är baserat i Italien och att dom sålt till 36 olika länder.

Morgan berättar om företag som utför etisk hacking åt myndigheter och stater. Det ska kosta att använda exploits och zero-days för att lägga in bakdörrar (implants).

Det är billigare med CNE än med HUMINT, insider etc. Stor del av internets användare tittar på kattfilmer på Youtube och videoströmmen går i klartext vilket öppnar upp för att injicera skadlig kod riktad mot just videoströmmen.

Finns att köpa proxyservrar som är specialsydda för att infektera datorer i exempelvis diktaturer såsom turkmenistan eller bahrain.

Christopher berättar även under frågestunden att vi är dåliga på att bygga funktioner för lösenordsåterställning. Frågor som är publikt tillgängliga är inte bra att använda.

2014-03-10

Granskning av TV-leaks

För några veckor sedan så startade SVT sajten TV-leaks för att underlätta för visselblåsare (skvallrare) att kontakta journalister krypterat. Teknisk leverantör av tjänsten är Bahnhof tillsammans med Wikileaks (källa).

Vi kommer i denna granskning redovisa ett antal olika brister i tjänsten. Önskar du läsa sammanfattningen kan du gå längst ned.

SVT uppger på sin hemsida följande:

Tjänsten består av ett webbformulär där det går att posta dokument, filmer eller bilder. På SVT finns två mottagardatorer, inlåsta i skåp som endast utvalda medarbetare har tillgång till. Servrarna ligger i ett skyddat bergrum och informationen är hårt krypterad.

Tittar vi mer noggrant så återfinnes tjänsten under domännamnet tvleaks.se och går att nå via http eller https. Vi rekommenderar att enbart https används, för http-versionen öppnar upp för angrepp.

Så här ser det ut med omredigeringen om vi besöker tjänsten okrypterat via http:

Analys av https på tv-leaks

Om vi kör tvleaks.se genom testet som SSL Labs tillhandahåller så får tjänsten betyget A-. Att man ej får fullt betyg (A) är för att tvleaks ej använder sig av PFS (forward secrecy) när det gäller referenswebbläsararen som SSL Labs använder sig av.

Vad betyder detta säkerhetsmässigt då? Jo, om någon kan komma över privata nyckeln genom fysisk tillgång till servern eller via intrång så är det möjligt att återskapa den krypterade informationen i efterhand.

Utfärdare av SSL-certifikatet är thawte och man använder sig av ett s.k. Extended Validation (EV) certifikat vilket kan inbringa mer förtroende.

Servern använder 2048 bitars RSA-nyckel och är giltigt från fredag 13 december 2013 kl. 01:00:00 till måndag 14 december 2015 kl. 00:59:59.

Traceroute

Enligt traceroute så är servern troligtvis placerad i Stockholm:

mmo-cr1.sto-cr1.bahnhof.net (85.24.151.155)
sto-cr1.thu-dr1.bahnhof.net (85.24.151.207)
h-253-14.a139.corp.bahnhof.se (5.150.253.14)

Och IP-adressen tillhör av Bahnhof:

Domännamnet tvleaks.se

Ägare av domännamnet tvleaks är Thomas P. hos SVT och som registrar används Groth & Co. Tittar vi med .SE DNScheck så ger kontrollen varningar. Namnet registrerades 2013-09-17 och använder sig av tre namnservrar:

nserver: ns3.groth.se
nserver: ns2.groth.se
nserver: ns1.groth.se

Tyvärr har man ej registrerat tv-leaks.se, svtleaks.se eller liknande samt så använder tvleaks ej DNSSEC.

Information som skickas till tvleaks

Genom att titta på källkoden på webbsidan så hittar vi en publik PGP-nyckel som skapats med BCPG C# v1.6.1.0. Att just BCPG använts för att skapa den publika PGP-nyckeln är troligtvis för att SVT utvecklat en egen programmvara i språket C# och som använder programmeringsbiblioteket Bouncy Castle för PGP-dekryptering.

Denna egenutvecklade programmvara används troligtvis på två inlåsta datorer hos SVT (läs ovan).

Den publika PGP-nyckel som används är följande:

Meddeladen som sedan skickas via formuläret på hemsidan ska krypteras med ovan nyckel och OpenPGP.js, exempel på ett krypterat meddelande:

-----BEGIN PGP MESSAGE-----
Version: OpenPGP.js v.1.20130712
Comment: http://openpgpjs.org

wcBMA9CgkCCRTSS6AQf8CyJZUxF+x+VKOW663mIk6ku12kdocg85k/LT2jRa
QoMwOZVVyEQdzT0ihuOM7MMBYoLunlBBgiBbs828fhZP07UN+EkDN8aYudeM
pvMmxOhGdWCjX2xa1THJreHDKw7q+NCAkrR95oXr82JZqkLeghYpOMrJSdD8
AESqKfpljhPMLh+CQT3WIDFZ7l6vuXegcxeaviGUu2cqP2Rl0Acus1HxhPaw
RV1BJfUxZnCvSPdz4A7D/yti1k++Ab4H7A20TjeMzYX4koguzxO85yqXqf3u
cxKGvGOU2r+5WhdK27YwSY1Xb38ehHhd6G9TZRRqEkOgTwjv9m8LtQrrmYqa
3tKOAbfyQnL3Po5uCJQApLRVYTWrKQfC6VF0VvrlQA4OLdo+SvxhHdxAF3jj
2ABSOOQ3XtKANMtJ+7O0M6p2HJCWAAw8LbmIQmpxUzd5gSayNuVw5nQ2BslT
v8TLWBVEukc2r539kXHQRaqXR1aiv6f/Jhg4XFM6FE+rCxFfNO0RPcoUfWx4
ay8UWrxi0RqXTQ==
=JFg1
-----END PGP MESSAGE-----

När informationen sedan skickas vidare från webbläsaren till servern hos Bahnhof så skickas tyvärr informationen ej krypterad med denna PGP-nyckel som SVT uppger på sidan:

”Meddelanderutan samt dina kontaktuppgifter i formuläret krypteras direkt i webbläsaren.”

Men i verkligheten så krypteras ej kontaktuppgifter till uppgiftslämnaren samt ämnet direkt i webbläsaren, se följande skärmdump då vi testar att skicka över ett meddelande med ”Mitt ämne” som ämne samt ”Mitt namn” som namn:

Hur kan det ha blivit så här fel? Troligtvis för att enctype=”multipart/form-data” används i formuläret då det finns möjlighet att skicka filer. Webbläsaren skickar då med helt formuläret till servern (testat med Mac OS X och Google Chrome version 32).

PGP-nyckel

Skapades Thu Oct 17 16:59:57 UTC 2013 och är 2048 bitar samt ser bra ut i övrigt (exempelvis RSA exponenten är 65537):

Old: Public Key Packet(tag 6)(269 bytes)
        Ver 4 - new
        Public key creation time - Thu Oct 17 16:59:57 UTC 2013
        Pub alg - RSA Encrypt or Sign(pub 1)
        RSA n(2048 bits) - a8 e7 98 c1 7d a8 8f 83 d2 fc 61 d1 53 ba b0 75 20 db a6 f3 98 9a fc c3 f6 5a c0 98 68 f4 a1 96 d3 34 a8 a4 bf d9 43 66 bf f6 d7 a7 43 6a ed 28 18 be bb 38 c5 84 4c d8 0e f5 00 e3 5d 5e 7c b3 33 3e f3 08 1e 47 de 2f d4 de a1 7b 0f 47 8c 33 24 00 84 23 ca 6c c1 17 c6 9a 3d e9 b3 a1 95 6c 87 9e 33 c5 56 f5 d4 c1 2f f0 d7 10 cd 45 5a d8 7a d7 3d bc 03 cc d6 42 0e 39 cb 80 05 8f 0b a4 72 ef 89 54 d9 9b e4 48 43 b6 a4 3a 15 26 19 e9 1d a3 8b c7 18 09 4f 26 33 84 d2 12 54 87 7e 19 1b bf 55 a7 db d5 0c c7 7a 3b e0 80 65 03 21 3b f7 69 a7 bc e0 63 a4 ec 2f 7e ea e3 8b d7 e9 dc 89 b9 12 ea 3e 3b d6 7d 02 e3 25 70 e2 8b fe 8b 1f 3d 7e 4b e1 13 0c 2d 51 5e d9 09 38 23 a4 ba f0 25 ed 2f 93 fc 19 ae fa 7a c4 1c 35 b9 2a fb e5 99 f4 b9 2f c1 7b 85 39 d5 73 06 2d a3 39 07 
        RSA e(17 bits) - 01 00 01 
Old: User ID Packet(tag 13)(0 bytes)
        User ID - 
Old: Signature Packet(tag 2)(284 bytes)
        Ver 4 - new
        Sig type - Generic certification of a User ID and Public Key packet(0x10).
        Pub alg - RSA Encrypt or Sign(pub 1)
        Hash alg - SHA1(hash 2)
        Hashed Sub: signature creation time(sub 2)(4 bytes)
                Time - Thu Oct 17 16:59:57 UTC 2013
        Sub: issuer key ID(sub 16)(8 bytes)
                Key ID - 0xD0A09020914D24BA
        Hash left 2 bytes - 5e 7a 
        RSA m^d mod n(2042 bits) - 02 0d 11 44 4e bf 46 14 e8 b4 ba be a1 b1 17 f3 27 da 43 e8 52 fe d9 97 03 16 e7 4f 2e 5c 47 a4 6f 34 c1 b2 5f e9 24 64 0b ac 4a e8 a0 ab a6 1e 8d 05 a1 38 14 53 08 5e d3 bd 7d 55 fd 9e aa e6 08 43 70 ca 7b fc 52 6f 9e a5 72 c3 65 43 54 27 d6 01 cf 09 d0 e2 5f 7e 28 32 79 96 92 02 d0 ba f3 1e b6 66 52 f8 34 ff 37 aa 38 cf 64 e5 f2 e7 1d 94 c6 40 a4 92 5f bb eb 10 ac 22 fd 5e 3d 4d ea c3 ac fa 2d da e3 70 f9 fb 3b ad 2c 83 d7 b7 a0 0a a2 0c 2b fd 07 55 07 11 e3 f2 05 fd 6d 46 5a 8a fc 33 11 a7 9f b2 79 ef 2f b9 7c 13 7b e0 09 53 f1 32 c4 a6 61 f8 79 97 70 8a 45 30 80 80 5b f4 c3 d5 21 dd 6f e5 14 41 b5 ff e0 03 42 79 04 16 6f cc 5a 5e f1 ff 9a 8b e4 20 e8 06 12 91 bc 5c bb 71 82 08 37 a9 10 f8 fa 34 cc 54 7a e2 0c 33 73 73 b7 64 4c 8e c9 91 e7 1d 8a 25 fd fa 
                -> PKCS-1

Övrigt

Länken för att läsa mer om tjänsten fungerar ej, den länkar till svt.se/tvleaks och ger ett 404-felmeddelande. Även så fungerar ej länken där SVT uppger att man kan läsa mer om vad man ska tänka på när man tipsar SVT.

Och om du inte har läst varför man ej bör använda JavaScript-kryptering så läs denna utmärkta artikel av Matasano.

jQuery version v1.6.1 används samt OpenPGP.js v.1.20130712. Severn uppger att det är opertivsystemet Ubuntu med webbservern Apache/2.2.22 och PHP/5.3.10-1ubuntu3.9.

Bra är att inga externa anrop genom exempelvis javascript genomförs. Detta genomförde bl.a. Poosty som vi testat tidigare. Google Analytics är populärt att använda men äventyrar säkerheten.

Ingen mailpekare hittas och ingen information i archive.org. Även så bör HSTS användas, speciellt med tanke på att http vidarebefodras till https.

Inga cookies identifierades.

Sammanfattning

Säkerheten har en bra nivå men kan bli bättre. En eventuell angripare kan kombinera att PFS ej används samt att all information ej krypteras med hjälp av PGP så kan meddelanden återskapas.

Ingen granskning av tredje part verkar ha genomförts. Detta är så klart något som rekommenderas. Även att genomföra aktiva attacker vilket är något som vi ej genomfört.

Vi har givetvis kontaktat SVT innan publiceringen av denna granskning och problemen som identifierats är åtgärdade eller delvis åtgärdade.

2011-07-25

BitCoin inte så anonymt som många tror

BitCoin refereras ofta till en anonym valuta vilket är korrekt. BitCoin har funktioner för anonymitet men i många fall är det möjligt att identifiera användare som använder BitCoin-valutan.

Detta är något som två forskare vid University College Dublin har undersökt och kommit fram i en ny rapport som presenteras på blogg samt arXiv.

Exempelvis så är donationer till kontroversiella Wikileaks ej så anonyma som många tror:

Our point is that, by default, a donation to WikiLeaks’ ’public’ public-key may not be anonymous.

2010-08-10

WikiLeaks Insurance

Den kontroversiella sajten WikiLeaks har lagt upp en mycket stor krypterad fil vid namn Insurance. Filen är på 1.4 GB och tros vara krypterad med AES 256. Varför WikiLeaks har släppt filen krypterad tros vara för att de vill se till att filen sprids via exempelvis Torrent-nätverk och när filen blivit spridd så kommer nyckeln att släppas. Eller så är det för att om WikiLeaks grundare Julian Assange skulle gripas så kommer nyckeln att släppas.

Bruce Schneier har även bloggat samt The Register och Wired.