Taggat med: PTS

DNStapir – Robust DNS

Jag tog ett snack under sommaren Olle E Johansson som är en av initiativtagarna bakom projektet DNSTapir. Olle berättar mer om projektet:

Fokus vad gäller DNS har varit mycket på hur man kan skydda sina frågor från insyn och hur vi kan lita på svaren. Vi såg att det finns mycket information i loggarna från DNS resolvers, dom som förmedlar svar, som är värd att analysera. Det görs idag, men i många fall av utländska aktörer som förser oss med gratis resolvertjänster. Vi vill se till att loggarna anonymiseras och att vi kan analysera data och se vad som händer, inte minst ur cybersäkerhetssynpunkt.

Med stöd av Sunet/Vetenskapsrådet bildade vi projektet Robust DNS som nu fått projektmedel av Post- och Telestyrelsen. Organisation: Vi är nu i en uppstartsfas av ett utvecklingsprojekt och ett Open Source-projekt. All utveckling kommer att ske öppet i vårt projekt ”DNStapir” på Github. Dagens gäng är initiativtagarna – däribland Lars Johan Liman på Netnod, Johan Stenstam på Internetstiftelsen, Jakob Schlyter på Kirei och Mikael Kullberg på Cat Herd. Leif Johansson på Sunet satte oss i samma rum och har fått igång projektet.

DNSTapir Robust DNS

Vi har också resurser från Sunet i projektet och kommer att utvidga vårt nätverk och bygga en långsiktig organisation. Jag har en sammahållande funktion i det hela.  Partners bakom projektet är idag PTS, Sunet/Vetenskapsrådet, Netnod och Internetstiftelsen. Vi kommer att söka samarbete med fler organisationer, både i näringslivet och i offentlig sektor. Framtidsplaner: Vi jobbar nu med steg 1: Utveckling av arkitektur och programvara.

Samtidigt planerar vi för kommande steg som innebär att bygga för drift och ge oss en stabil grund för vidare utveckling. Idéerna sprudlar och vi har många roliga diskussioner i arbetsgruppen. Målet är att vi ska bygga en plattform som olika operatörer – såväl privata som i offentlig sektor – har förtroende för. För att lyckas krävs ett samarbete, inte minst med Sveriges internetoperatörer. Vad gäller DNS generellt så är jag nog inte rätt person att svara, men har ju expertisen i projektet. Det pågår ju mycket arbete i IETF för att öka privacy i DNS och stärka infrastrukturen. Ett problem jag ser är ju att DNSSec inte har acceptans i alla kretsar och i viss mån motarbetas.

Personligen är jag ju intresserad av att förankra klient- och server-certifikat i DNS, vilket förutsätter DNSsec. Jag är med i arbetsgruppen DANCE som jobbar med klient-cert. Den lösningen handlar mer om TLS och applikationer än själva DNS, men förutsätter DNSsec.

Kontaktuppgifter: Om man har frågor får man gärna kontakta mig direkt. Som sagt, vi bygger upp en organisation inklusive web sajt och kommer att synas mer under hösten. Projektet DNStapir finns redan på GitHub och där kommer det löpande komma mer kod och ges möjlighet att medverka.

Projekt Särimner

Uppdatering: Källkod till projektet finns delvis på Github https://github.com/SUNET/sarimner-frontend

Särimner är ett pilotprojekt som bedrivs av Sunet (Vetenskapsrådet) tillsammans med Netnod. Projektet har tittat på hur en teknisk lösning kan skydda mot olika typer av hot såsom överbelastningsattacker.

Projektets namn, ”Särimner”, kommer från nordiska mytologin och grisen Särimner som utgjorde föda för de fallna krigarna i Valhall. Särimner åts upp varje kväll och återuppstod dagen efter.

Projektet har genomförts på uppdrag av Post- och telestyrelsen (PTS) och en slutrapport har igår levererats till myndigheten med lärdomar från projektet.

Jag har läst rapporten som är på 27 sidor och tycker att det verkar som en bra lösning som föreslås: Ett antal noder (särimnernoder) placeras ut i nära samarbete med internetoperatörer för att leverera distribuerat webbaserat innehåll. Även så föreslås det att en förvaltningsorganisation upprättas i samband med detta.

Särimner

Problemet som belyses i rapporten är inte noderna i sig utan att operatörerna har en allt för centraliserad infrastruktur där mycket förlitar sig på Stockholm. Rapporten lyfter upp Sunet som ett föredöme när det gäller att bygga ett robust nät:

Genom att delvis definiera om vad en region är utifrån ett infrastrukturperspektiv lyckades man få trippelredundant fiberinfrastruktur till en plats i varje region, dvs knappt 20-talet platser i Sverige

Tanken är även att lokalt utplacerade säriminernoder ska fungera autonomt, så att det alltid finns en nod som svarar, även vid stora mängder anrop. Noderna agerar även proxy till DNS och gör därmed att noden fortsätter att leverera trafik trots att den tappat kontakten med den riktiga servern. I en kris där originalkällan inte finns så ska det finnas en cachad version av senaste informationen (med en tidsangivelse).

Dock kan inte noderna uppdatera mellan varandra i dagsläget utan detta är något som ligger med i en plan för 2019 (peer-to-peer).

Vi fann att koordinering av fiberutbyggnad har varit så usel (om den alls funnits) att det drabbar robusthet gällande kommunikation i Sverige.

Säger Patrik Fältström som varit med i projektet från Netnods sida

Projektet föreslår att Sunet tilldelas medel för att upprätta en förvaltningsorganisation som vidareutvecklar och tar hand om Särimner framöver.

Medverkande i projektet förutom Sunet och Netnod så har Governo AB hjälpt till med processledning samt Assured AB för kryptografiska lösningar. Intervjuer har genomförts med representanter från MSB, SVT, SLL, LUNET, IT-Norrbotten, IIS och Tidningsutgivarna, TU.

Rapporten i sin helhet kan du ladda hem här:

Att motverka överbelastning av
 samhällsviktiga webbplatser
Att motverka överbelastning av
samhällsviktiga webbplatser

Cybersäkerhetskompetens i styrelser

Cybersäkerhet i styrelser

Under sommaren har jag försökt att jobba så lite som möjligt men bevakat nyhetsflödet gällande Transportstyrelsens outsourcing-fiasko. Mycket bra har skrivits och precis som många pekar på så beror problemet troligtvis på en bristande säkerhetskultur där säkerhet inte ligger högt upp på prioriteringslistan.

Men vad kan detta bero på? Jo, detta är ett fenomen som jag har sett generellt förekommer på många ställen och beror på att styrelse och ledning inte har kompetens inom cybersäkerhet. På tjänstemanna-nivå är kunskapen god och det finns många eldsjälar som brinner för sitt område.

Jag sitter själv med i styrelsen på Internetstiftelsen i Sverige (IIS) och upplever att kompetens inom just cybersäkerhet är otroligt viktigt i många beslut. Därför är det även bra att flertalet myndigheter nu tar in cybersäkerhetskompetens i sina styrelser:

  • Anne-Marie Eklund-Löwinder till Trafikverkets styrelse. CSO på IIS.
  • Pia Gruvö till Post- och telestyrelsens (PTS) styrelse. Chef för krypto och it-säkerhet vid Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST).

Vi kan hoppas att fler myndigheter och företag tar efter: Cybersäkerhet behövs i våra styrelser och ledningar. Stort grattis till Anne-Marie och Pia som är otroligt kompetenta samt grattis till myndigheterna i fråga.

Intressant i sammanhanget är även det som Riksrevisionen skrev 2016 i rapporten om myndigheters informationssäkerhetsarbete, här är ett axplock:

Granskningen visar att myndigheternas ledningar har delegerat ansvaret för informationssäkerhet, utan att se till att de ansvariga har ett tillräckligt mandat att utföra sina uppgifter och tillräckligt med resurser.

Även intressant att notera när det gäller myndigheter så har vi 32 styrelsemyndigheter (leds av en styrelse), 55 nämndmyndigheter och 131 myndigheter leds av en ensam myndighetschef.

Uppdatering: Skrev ovan att Anne-Marie gick till Transportstyrelsens styrelse, men detta var så klart felaktigt. Ska stå Trafikverket.

Kommentar på Riksrevisionens rapport om informationssäkerhet i staten

RiksrevisionenMyndigheten Riksrevisionen släppte för några dagar sin rapport med titeln Informationssäkerhetsarbete på nio myndigheter (RiR 2016:8). Rapporten omfattar en granskning gällande informationssäkerheten hos myndigheterna  Svenska kraftnät, Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Försäkringskassan, Lantmäteriet, Migrationsverket, Post- och telestyrelsen, Sjöfartsverket och Statens tjänstepensionsverk.

Arbetet med informationssäkerhet når inte upp till en godtagbar nivå på de granskade myndigheterna

Granskningen har genomförts med hjälp av intervjuer samt så har relevant dokumentation på tre av myndigheterna granskas. Övriga myndigheter har fått svara på en enkät.

Några av de positiva sakerna som tas upp i rapporten:

  • Alla tre myndigheter använder teknisk implementation i form av VPN och tvåfaktorsautentisering, vilket innebär en väsentligt minskad risk vid fjärranslutning.
  • Alla sex myndigheter uppger att de har en metod för att klassificera sina informationstillgångar.
  • Alla tre myndigheter har genomfört tekniska åtgärder för att höja säkerheten på bärbara datorer, och den tekniska säkerheten för dessa är därför god.

Och de negativa delarna och där brister framgår är desto mer, några av dessa är:

  • Den tredje myndigheten når inte upp till godkänt, eftersom backuperna förvaras på samma fysiska plats som originaldata.
  • En myndighet saknar skriftliga bestämmelser för säkerhetsloggning.
  • Det saknas dock bestämmelser om att lösenord inte får loggas.
  • En av de tre myndigheterna har en lösenordspolicy som når upp till godkänt.
  • Ingen av myndigheterna utför dock regelbundna och övergripande analyser som fokuserar på informationssäkerhet.
  • Ingen av myndigheterna når upp till godkänd nivå i fråga om att säkra nyckelkompetens.
  • Flera myndigheter har uppgett att man får, som det heter, uppfinna hjulet på egen hand i alltför stor utsträckning.
  • Två myndigheter har en otillräcklig organisation för att hantera incidenter.

Men hur kan det komma sig att hanteringen av informationssäkerheten kan bli så här? För även om detta bara är ett litet axplock av våra 340 myndigheter så gäller mycket av det som lyfts upp i Riksrevisionens rapport även på andra myndigheter. Och precis som Riksrevisionen skriver i sin rapport så är det främst myndighetsledningens ansvar att prioritera och ta ansvar för informationssäkerheten och inte delegera ner i organisationen.

Jag tror främst att det beror på individnivå, några av myndigheterna har lyckats att rekrytera och behålla engagerade och högt presterande medarbetare. Och därav de olika nivåerna på olika områden inom infosäk på myndigheterna. 

Givetvis är det även också brist på engagemang och intresse från myndighetsledningens sida. Kanske rentav så att brist på intresse för teknik och hur infosäk-arbete måste genomsyra allt arbete på myndigheten. För IT är inte enbart en fråga för IT-avdelningen, utan alla medarbetare på myndigheten måste ha utbildning och förståelse för cybersäkerhet.

Eller som Riksrevisionen framhäver slutsatserna:

Säkerhetsarbetet implementeras inte i de ordinarie verksamhetsprocesserna. Kärnverksamheten uppfattar inte att den har något ansvar för informationssäkerheten, utan att det ligger någon annan-stans i myndigheten såsom på IT- eller säkerhetsfunktioner.

Och även följande är intressant:

Granskningen visar att myndigheternas ledningar har delegerat ansvaret för informationssäkerhet, utan att se till att de ansvariga har ett tillräckligt mandat att utföra sina uppgifter och tillräckligt med resurser.

Tips: Läs även Kim Hakkarainens reflektioner.

Här kan du ladda Riksrevisionens rapport i sin helhet:

Informationssäkerhetsarbete på nio myndigheter - En andra granskning av informationssäkerhet i staten
Informationssäkerhetsarbete på nio myndigheter En andra granskning av informationssäkerhet i staten

Omfattande läckage hos Telenor

Telenor_logoOperatören Telenor har utsatts för ett läckage av uppgifter gällande uppgifter innehållandes kundinformation såsom personnummer.

Post och Telestyrelsen (PTS) som är tillsynsmyndighet går ut med följande information:

Det handlar om ett kundregister hos operatören som olovligen kopierats. I kundregistret har det funnits information bland annat om personnummer och abonnemang.

Kundregistret har kopierats av en för detta anställd och har sedan använts för oetisk telefonmarknadsföring uppger Telenor.

Incidenten inträffade redan under 2012 och rapporterades till PTS för några veckor sedan. Polisen har även sedan tidigare inlett en förundersökning samt så har Telenor själva informerat PTS.

Telenor berättar även att de går ut och meddelar de kunder som berörs av incidenten.

Vidare så skriver även PTS:

PTS inleder nu en granskning av hur Telenor har hanterat incidenten och vilka åtgärder som bolaget vidtar för att detta inte ska hända igen.

Intressant är även myndighetens nya föreskrifter gällande krav på säkerhet som utkom 2014 som det står mer om här.

Ny status gällande samhällets informationssäkerhet

För några år sedan släpptes nationella handlingsplanen för samhällets informationssäkerhet av Samverkansgruppen för informationssäkerhet
(SAMFI), det vill säga Försvarets materielverk (FMV), Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarsmakten, Post- och telestyrelsen (PTS) samt Säkerhetspolisen/Rikskriminalpolisen.

Syftet med handlingsplanen är att genomföra central aktiviteter för att öka samhällets informationssäkerhet och att ge stöd till viktiga samhällsaktörer ‒ myndigheter, landsting och kommuner men också privata leverantörer av nät- och driftstjänster ‒ för att de ska kunna förbättra sin informationssäkerhet. Jag kan glädjande konstatera att de flesta åtgärder nu är genomförda, vilket känns bra inför den avslutande delen av arbetet som sker under nästa år, säger Richard Oehme, chef för verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet, MSB.

Planen innehöll ett trettiotal olika förslag på åtgärder för att höja den nationella informationssäkerheten och några av förslagen är:

  • Utveckla ett kryptogranskningsregelverk för kommersiella produkter
  • Ökad säkerhet i industriella informations- och styrsystem (SCADA)
  • Fortsätta utveckla stöd för offentliga och privata organisationers
    informationssäkerhetsarbete
  • Utlysning av ramforskningsprogram kring informationssäkerhet
  • Utreda samhällets utbildnings- och kompetensbehov inom informationssäkerhetsområdet
  • Ökad samverkan för att förebygga och hantera allvarliga it-incidenter
  • Planera, genomföra och utvärdera informationssäkerhetsövningar
  • Förebyggande åtgärder för att öka säkerheten i de elektroniska kommunikationerna

Som ett resultat av ovan förslag är ett framtagande av ett krypto för skyddsvärda uppgifter (KSU) samt SGSI som är Swedish Government Secure Intranet. Delvis saxat från rapporten som släpptes idag (hittas längst ner):

Swedish Government Secure Intranet (SGSI)

Swedish Government Secure Intranet (SGSI) är ett kommunikationsnätverk som ger säker kommunikation mellan myndigheter i Sverige och i Europa. SGSI är skilt från internet och trafiken är krypterad, samt att SGSI är utformat för att klara höga krav på tillgänglighet och driftsäkerhet.

Myndigheter som vill kommunicera med EU-administrationen eller med en annan medlemsstat genom sTESTA (secure Trans European Services for Telematics between Administrations, vilket är ett säkert nät mellan EU:s medlemsstater och EU:s olika organ) måste vara anslutna till SGSI. SGSI är Sveriges enda nätverk med koppling till sTESTA och uppfyller EU-rådets och Kommissionens föreskrifter för hantering av (klassificerad?) information.

SGSI

Inom Sverige använder myndigheter SGSI som ett säkert nätverk för utbyte av känslig information och minskar därmed risker kopplat till att skicka information över internet. SGSI används bland annat för att få åtkomst till olika databaser hos de olika anslutna myndigheterna och så finns en tjänst för videkonferens inom SGSI.

Nationellt evalueringslaboratorium

FMVRapporten berättar även att FMV håller på att upprätta ett nationellt evalueringslaboratorium för att analysera fysiska attacker mot information i datorutrustning. Även i arbetet med detta håller en rapport att färdigställas och FMV/CSEC har i samverkan med FRA och Försvarsmakten besökt
Ångström Microstructure Laboratory vid Uppsala universitet.

Rapporten, när den blir klar under Q1 kommer den att innehålla:

  • Exempel på scenario där fysiska attacker genomförs
  • Exempel på hur attacker genomförs.
  • Exempel på olika former av skydd mot fysiska attacker.
  • Verktyg som används för att genomföra attacker
  • Internationellt arbete inom området
  • Samverkan inom Europa för att certifiera produkter, SOGIS-MRA
  • Krav på en certifieringsordning för hårdvaruevaluering
  • Krav evalueringslaboratorium, inklusive personal, utrustning, utbildning, lokaler, datorutrustning och nätverk
  • Möjlig väg för att etablera en certifieringsordning för hårdvaruevaluering

Tekniska detekterings- och varningssystem (TDV)

FRAFRA fick i november 2011 ett regeringsuppdrag  att ta fram en pilotversion av TDV som har testats hos en myndighet (regeringsuppdraget redovisades i december 2012). TDV är tänkt som ett extra skydd för de skyddsvärda funktionerna i samhället.

Myndigheten anger att det som är avgörande för systemets funktion är de kvalificerade detekteringsverktyg och signaturer som används för att upptäcka IT-angreppen. Signaturerna skapas med hjälp av kunskap från FRA:s uppdrag både på informationssäkerhets- och signalspaningsområdet.

Pilotprojektet har visat att systemet fungerar genom att avancerad skadlig kod som sannolikt härrör sig från kvalificerade angripare har upptäckts.

Statusrapporten

Här kan du ladda hem rapporten från SAMFI-myndigheterna om samhällets informationssäkerhet (PDF) som släpptes idag:

SAMFI plan

Så skapar du ett säkert lösenord

Nedan listar vi fem verktyg för att generera ett lösenord för att exempelvis användas för onlinetjänster såsom Facebook, Twitter eller Gmail. Eller för att vara ännu säkrare så kan du även använda tvåfaktorsautentisering.

Random.org

 

Random.org

 

PC Tools av Symantec

 

PC Tools

 

Strong Password Generator

 

Strong Password Generator

 

Norton Lösenordsgenerator

Norton Lösenordsgenerator

 

Free Password Generator

Free Password Generator

 

Vi har ej kontrollerat huruvida ovan tjänster fungerar som utlovat eller ej. Men att använda en mjukvara för att generera lösenord direkt på din dator är troligtvis säkrare än att använda dessa tjänster.

Du kan även använda myndigheten PTS tjänst för att testa lösenord:

Som en extra rolig tjänst så kan vi rekommendera DinoPass som skapar lösenord anpassade för barn:

DinoPass