Apple startar ett bug-bounty program 💰

Äntligen! Det är inte en dag för tidigt att Apple nu äntligen startar upp ett bug-bounty program som betalar ut belöning till den som identifierar och rapporterar säkerhetsrelaterade sårbarheter.

Nästan alla företag och organisationer som tar säkerhet på allvar har någon form av belöning för den som rapporterar in sårbarheter (här kan du läsa om hur jag hittade en sårbarhet på Facebook).

Apple kommer att betala ut summor upp till 1.7 miljoner SEK (200,000$) vilket förhoppningsvis bidrar till att minska eventuella zero-days på svarta marknaden.

Utbetalningarna varierar enligt följande:

  • Sårbarheter i secure boot firmware komponenter: Upp till 1,7m SEK
  • Sårbarheter som möjliggör att data kan extraheras från Secure Enclave: Upp till 850k SEK
  • Exekvering av kod i kernel: Upp till 450k sek
  • Tillgång till iCloud data på Apples servrar: Upp till 450k SEK
  • Process i sandlåda som får tillgång till data utanför sandlådan: Upp till 200k SEK

Även så kräver Apple att det ska finnas Proof-of-concept kod samt att denna kod ska fungera på senaste Apple-hårdvaran samt senaste versionen av iOS.

Och en annan intressant twist är att Apple kommer att dubbla utbetalningen om den som får en säkerhetsbugg bekräftad, väljer att donera till välgörande ändamål.

Chatt-appen som spelade en vital roll i turkiska kuppförsöket

byLock turkiet
En chatt-app vid namn ByLock spelade en vital roll vid kuppförsöket i Turkiet. Appen fanns till både Android och Iphone samt hade över 1 miljon nedladdningar under 2014.

Appen togs ned enligt utvecklaren på grund av det höga tryck men centrala servern fanns uppe i minst ett år efter att appen togs bort från Google Play samt AppStore.

Extreme security with your fingerprint . Your fingerprint encrypts your call. Use this application for secure communication. This application uses industry leading encryption techniques .. Super Secure Free Calls available

Utvecklaren står som ’David Keynes of Beaverton, Oregon’, en person som inte finns. Men även bloggen som innehåller uppdateringar om appen innehåller flertalet grammatiska fel. Säkerhetsfel fel återfinnes i appen såsom att meddelanden skickas i klartext till servern.

Att det är just denna app som gjorde att kuppmakarna kunde spåras bekräftas av Turkiska myndigheter som säger:

What I can say is that a large number of people identified via ByLock were directly involved in the coup attempt.

Senare gick kuppmakarna över till WhatsApp men genom fysisk tillgång till telefonen så kunde även meddelanden läsas i WhatsApp. Enligt turkisk media så användes WhatsApp för att genomföra truppförflyttningar med WhatsApp-grupper som hade tusentals samtidiga personer inloggade.

Skärmdumpar från appen byLock:

bylock 1bylock2

 

Ny stabil uppdatering av Wireshark

Den omåttligt populära mjukvaran Wireshark som används för att läsa av nätverkstrafik finns nu ute i en ny stabil version: 2.0.5. Detta är den femte uppdatering till 2.0-serien som kom ut för snart ett år sedan (läs mitt test här).

Denna version åtgärdar 9 stycken säkerhetsbrister som identifierats samt 22 andra buggrättningar.

Behöver Er organisation hjälp med av analysera nätverkstrafik? Kontakta Triop AB >

Säkerhetsbristerna återfinnes i hanteringen av följande protokoll: CORBA IDL, PacketBB, WSP, RLC, LDSS, OpenFlow, MMSE, WAP samt WBXML.

Och i följande protokoll har avkodningen uppdaterats: 802.11 Radiotap, BGP, CAN, CANopen, H.248 Q.1950, IPv4, IPv6, LANforge, LDSS, MPTCP, OSPF, PacketBB, PRP, RLC, RMT-FEC, RSVP, RTP MIDI, T.30, TDS, USB, WAP, WBXML, WiMax RNG-RSP, och WSP.

Wireshark är gratis och finns till operativsystem såsom Linux, Windows och Mac OS X. Och ett bra alternativ till Wireshark är Network Miner. Och gillar du inte grafiska gränssnitt så följer även tshark med som går att köra direkt från terminalen.

Du kan läsa samtliga release-notes här för version 2.0.5 och du kan som vanligt ladda hem Wireshark från wireshark.org.

Ny attack mot HTTPS genom WPAD/PAC

En ny attack mot https kommer att presenteras under konferensen Black Hat som går av stapeln inom några dagar i Las Vegas. Denna nya attack använder sig av DHCP option 242 (PAC) och kan således lura en klient som sitter på samma lokala nätverk att gå via en proxy.

Option 242 pekar nämligen ut en WPAD-fil som innehåller proxy-inställningar för klientens webbläsare. Detta finns specificerat i draft-ietf-wrec-wpad-01.txt från år 1999 bl.a. Observera även att denna attack fungerar mot Mac, Windows samt Linux.

We show that HTTPS cannot provide security when WPAD is enabled.

Exempel på skadlig kod som använder sig av PAC (källa Microsoft):

PAC1

Skärmdump från Firefox inställningar för proxy:Firefox WPAD

Och följande bilder visar på hur attacken gå till väga för att ta över ett konto/tjänst vid återställning av lösenord:

unholy-pac-1-980x980 unholy-pac.2-980x980 unholy-pac-3-980x980Och är du på plats i Las VegasBlack Hat Briefings kan du se följande två föredrag som behandlar ämnet:

Är du Windows-admin så kan WPAD stängas av genom följande GPO: ”Disable changing Automatic Configuration settings” samt ”Administrative TemplatesWindows ComponentsInternet Explorer” i användarpolicy samt datorpolicy.

TechCrunch hackade av OurMine

Den populära nyhetssajten TechCrunch hackades för några timmar sedan av hackgruppen OurMine. Under några minuter låg ett nyhetsinlägg uppe med titeln ”OurMine Team – Important Message!”.

Av inlägget kan vi tyda att det var Devin Coldeweys konto som användes för att lägga upp inlägget. Troligtvis var detta ett hack för att marknadsföra OurMine tjänster som går ut på att undersöka säkerheten på konton som återfinnes i sociala medier, eller som de själva skriver ”top notch vulnerability assessment”.

Även framgår det av sajten OurMine.org att de är whitehats (vithattar) men något som starkt ifrågasätts när de hackar TechCrunch.

Skärmdump från Googles cache:

OurMine TechCrunch

Mer än 110 Tor-noder övervakar trafik i smyg

Ny forskning visar på att över 110 st Tor-noder övervakar trafiken i smyg. Det är så kallade Hidden Services Directories (HSDirs)-noder som innehåller listor med noder som troligtvis inte vill bli identifierade. Metoden för att identifiera dessa illasinnade noder genomförs med hjälp av en typ av honeypot vid namn HOnions.

Att namnge ”gömda noder” på darknets såsom Tor för Hidden Services har länge ansetts felaktigt och ett nytt namn kommer troligtvis snart att användas.

Tor HSDir

Även visar forskningen på att den förfrågan som skickas till HOnions-noderna varierar med allt från vanliga HTTP-förfrågningar samt mer avancerade SQL-injektionsförsök och:

One of the snooping HSDirs (5.*.*.*:9011) was actively querying the server every 1 hour asking for a server-status page of Apache. It is part of the functionality provided by mod status in Apache, which provides information on server activity and performance.

Forskningen kommer från Northeastern University och kan laddas hem här som PDF:

httpoxy – Ny omfattande sårbarhet mot webbapplikationer

httpoxy attack

httpoxy är namnet på en nygammal säkerhetsbrist kan återfinnas i otroligt många ramverk för webbapplikationer. Denna nya bugg gör det möjligt för en angripare att styra om utgående trafik från en webbapplikation.

Buggen kan beskrivas lättast genom följande förfarande:

  1. Angriparen gör ett anrop mot en sårbar applikation och skickar med Proxy-http headern
  2. Applikationen gör en utgående förfrågan efter data och använder sedan uppgifter från angriparens Proxy-http header som proxy
  3. Angriparen kan sedan sätta sig i mitten och genomföra MITM-attack

Nedan listas några programspråk och dess uppsättning som kan vara sårbar för denna attack.

Programspråk Ramverk HTTP-klient
PHP php-fpm
mod_php
Guzzle 4+
Artax
Python wsgiref.handlers.CGIHandler
twisted.web.twcgi.CGIScript
requests
Go net/http/cgi net/http

Åtgärder

För att förhindra denna attack måste först och främst din applikation använda sig av ovan programspråk, ramverk och http-klient. Även så måste din webbapplikation göra utgående http-förfrågningar när en besökare gör sitt anrop.

För att ta bort HTTP_PROXY miljövariabeln som är boven i dramat så kan du som använder Nginx lägga till följande:

fastcgi_param HTTP_PROXY "";

Använder du Apache som webbserver bör du först och främst läsa denna advisory och sedan kan du använda följande direktiv för att ta bort Proxy http-headern:

RequestHeader unset Proxy

Och använder du Microsoft IIS tillsammans med PHP så bör du lägga in följande i din apphost.config:

<system.webServer>
    <rewrite>
        <rules>
            <rule name="Erase HTTP_PROXY" patternSyntax="Wildcard">
                <match url="*.*" />
                <serverVariables>
                    <set name="HTTP_PROXY" value="" />
                </serverVariables>
                <action type="None" />
            </rule>
        </rules>
    </rewrite>
</system.webServer>

Buggen har återkommit under flertalet år i olika ramverk och tyvärr så har den aldrig riktigt åtgärdats.

Säkerhetsbuggen har fått följande CVE-er:

  • CVE-2016-5385: PHP
  • CVE-2016-5386: Go
  • CVE-2016-5387: Apache HTTP Server
  • CVE-2016-5388: Apache Tomcat
  • CVE-2016-1000109: HHVM
  • CVE-2016-1000110: Python

Här hittar du mer information: httpoxy.org

Testa lösenord med THC Hydra v8.2

hydraHydra tillsammans med ncrack och medusa är ett av de mer populära verktygen för att fjärrmässigt testa lösenord, exempelvis över Internet. Hydras första version kom ut 2001 och grundades av van Hauser från hacker-gruppen THC (The Hacker’s Choice).

Denna nya version som nyss släpptes heter v8.2 och har stöd för bl.a. TLS SNI vilket gör det möjligt att skicka med domännamn i TLS/SSL-förbindelser. Något som alla moderna webbläsare gör i dagsläget, så inte ett SSL-certifikat behövs per IP-adress.

Test av Hydra 8.2

Vi laddar hem den senaste versionen 8.3-dev från Github och testar att forcera lösenordet till användaren IEUser via ssh:

THC Hydra 8.3

Observera att hydra är beroenden av en mängd tredjepartsbiblioteket såsom openssl, libssh och zlib. Din kompilering kan lyckas men när du ska testa något protokoll så kan du få ett meddelande att den modulen inte finns inkompilerad.

När jag testar med Remote Desktop (RDP-modulen) så lyckas inte Hydra identifiera rätt lösenord konstigt nog. Enbart crowbar lyckas med detta, och medusa som följer med Kali Linux har inte rdp.mod (RDP modulen) med som standard.

Hela listan med protokoll som stöds är:

 Asterisk, AFP, Cisco AAA, Cisco auth, Cisco enable, CVS, Firebird, FTP, HTTP-FORM-GET, HTTP-FORM-POST, HTTP-GET, HTTP-HEAD, HTTP-POST, HTTP-PROXY, HTTPS-FORM-GET, HTTPS-FORM-POST, HTTPS-GET, HTTPS-HEAD, HTTPS-POST, HTTP-Proxy, ICQ, IMAP, IRC, LDAP, MS-SQL, MYSQL, NCP, NNTP, Oracle Listener, Oracle SID, Oracle, PC-Anywhere, PCNFS, POP3, POSTGRES, RDP, Rexec, Rlogin, Rsh, RTSP, SAP/R3, SIP, SMB, SMTP, SMTP Enum, SNMP v1+v2+v3, SOCKS5, SSH (v1 and v2), SSHKEY, Subversion, Teamspeak (TS2), Telnet, VMware-Auth, VNC and XMPP.

Så blir du en ninja på nätverksforensik

Nätverksforensik

Artikel uppdaterad: 2016-10-20

För att bli en ninjamästare på nätverksforensik så gäller det först och främst att du är bekväm och känner till din uppsättning med verktyg. Jag rekommenderar att du börjar med att testa Linux-disten Security Onion som är har en stor mängd olika verktyg förinstallerade såsom NetworkMiner, Argus, Snort och Bro.

Sen gäller det också att ha tillgång till någon data att experimentera med, och desto råare format desto bättre. Därför gillar vi som jobbar med nätverksforensik formatet pcap (och numera även vidareutvecklingen pcap-ng).

Har du inga egna pcap-filer så kan du alltid skapa upp dessa genom att spara ner nätverkstrafik till/från din egen dator eller hämta hem från Wireshark eller Netresec.

Hitta rätt i nätverkstrafiken

När du väl har tillgång till råmaterial i form av pcap-filer så måste du lista ut hur du ska angripa problemet. Oftast så finns det inte enbart en lösning på problemet utan som forensiker får du prova flera olika innan du eventuellt hittar en lösning.

Mer åren får du troligtvis även mer erfarenhet och kan lösa problem snabbare och navigera rätt snabbare bland nätverkstrafiken.

Frågan vi måste ställa oss är: Vad är syftet? Vad är det vi är ute efter. Är det potentiellt skadlig kod som har passerat eller söker vi efter något annat. Och innan vi börjar så bör vi även veta hur nätverkstopologin ser ut:

  • Är trafikinspelningen innanför eller utanför brandväggen?
  • Är det bakom NAT?
  • Är det egress/ingress eller dubbelriktad trafik
  • capinfos-kommandot som följer med Wireshark ger bra info

Sedan bör ni ha en Standing Operating Procedures (SOP) för hur trafiken ska hanteras. Jag rekommenderar exempelvis att alltid använda Snort och ett relativt uppdaterat regelverk som en av de första kontrollerna.

Lär dig med hjälp av CTF

CTF står för Capture The Flag och är en typ av övning som du själv kan utföra för att lära dig mer samt testa dina färdigheter. Det finns ett antal olika CTF:er som är inriktade på nätverksforensik och du börjar som oftast med att ladda hem en pcap-fil som ska analyseras.

Här har jag listat ett antal CTF:er med inriktning på nätverksforensik:

Om du kör fast med någon av ovan så testa att söka efter CTF:ens namn samt write-up så hittar du troligtvis lösningar.

NinjaUtmaningar inom nätverksforensik

Att titta på nätverket ger oftast enbart en bild som många gånger bör kompletteras med övriga forensiska utredningar av datorer exempelvis. Även kan loggfiler från olika system också komplettera den nätverkforensiska undersökningen.

Jag ser även att mer och mer trafik blir också krypterad och använder sig av TLS (https) vilket gör det svårare att titta vad som går i sessionerna. False-flag är också något som förekommer mer och mer där metoden går ut på att förvilla och lämna falska spår.

Behöver Er organisation hjälp med nätverksforensik? Kontakta Triop AB 

En annan metod att kringgå och försvåra nätverksforensik är domain-fronting. Med denna metod så döljs skadlig trafik i kommunikation mot tjänster såsom CDN (se mitt föredrag från Internetdagarna 2014).

Verktygen du ska lära dig

Wireshark och tshark

Först och främst är Wireshark och dess CLI-version tshark något som jag anser att alla bör behärska. Och hanterar du stora mängder data så är det otroligt viktigt att känna till alla kommandoargument som tshark kan ta.

Exempel på kommando: Följande kommando kan användas för att titta på information om TLS/SSL-certifikatet vid en handskakning:

tshark -r snort.log.1425565272 -R ssl.handshake.certificate -V | grep dNSName:

Även så kan vi titta på SNI-värdet (server name indication) om detta finnes:

tshark -r test.pcap -T fields -e ssl.handshake.extensions_server_name

tcpdump

tcpdump är också ett sådant självklart kommando som följer med nästan alla Linux-distar och kan användas till det mesta. Om inte annat så har verktyget bra prestanda när det gäller att filtrera trafik när du skriver pcap-filter för att förfina sökningen, exempelvis:

tcpdump -r gigantisk-fil.pcap -w mindre-fil.pcap "dst port 31337"

Och behöver du snabbt och enkelt spara ner data så brukar jag köra kommandot nedan. Observera att snaplen -s inte behövs om du har en relativt ny tcpdump-version eftersom nya går standard till 65535 bytes (tidigare 96).

tcpdump -i en2 -s0 -w test.pcap

ngrep

ngrep används precis som det klassiska kommandot grep, dvs att vi söker efter något. Gör ingen direkt tolkning av protokoll såsom tshark/wireshark vilket gör att kommandot kan vara snabbare att arbeta med.

Följande kommando kan användas för att identifiera namn på HTTP-förfrågningar

ngrep -q -W byline -I snort.log.1425565276 Host:|grep -i ^Host

Network Miner

Erik Hjelmvik som utvecklat Network Miner har även utvecklat CapLoader och andra bra verktyg. Följer med Security Onion men en gratisversion kan även laddas hem från Netresec. Lätt och enkelt att arbeta med och är det bästa verktyget för att identifiera filer som går över nätverket.

För cirka 7400kr så får du en bättre version som har ytterligare en mängd funktioner såsom protokollidentifiering med hjälp av statistik, GeoIP, CLI-version.

NetworkMiner

Om du använder dig av Security Onion kan du starta NetworkMiner med kommandot /opt/networkminer/networkminer

tcpflow

NinjaDetta verktyg parar ihop TCP:s fem-tupel och skriver ner dessa strömmar till disk, en ström per fil. Otroligt värdefullt om du vill analysera stora mängder data närmare.

Varje fil får ett namn som relaterar till sessionen i form av IP-adress src/dst samt käll och destinations-porten. Med nollor som prefix, exempelvis:

185.003.051.013.00080-010.101.001.143.63092

Sedan kan vi hantera filen med vanliga verktyg såsom grep, head osv:

$ head -3 185.003.051.013.00080-010.101.001.143.63092
HTTP/1.0 304 Not Modified
Server: Apache-Coyote/1.1
P3P: policyref="/w3c/p3p.xml", CP="NON DSP COR NID CUR ADMa DEVa PSAa PSDa TAIa OUR IND COM CNT DEM INT LOC NAV PRE UNI"

Även så genomförs ingen vidare avkodning, så vi får själv ta hand om gzippat innehåll osv. Men har vi en nyare version och lägger på argumentet -e http (eller -a). Då får vi en till fil men med suffixet -HTTPBODY-002 exempelvis:

185.003.051.013.00080-010.101.001.143.63092-HTTPBODY-002

snort

Snort är en mjukvara för att upptäcka intrång i nätverkstrafik (IDS) men kan även läsa PCAP-filer i efterhand. Och som anti-virus motorer så fungerar en IDS bäst då regelverket är uppdaterat.

När det gäller Snort så finns det tre huvudspår när det gäller regelverk:

  • Emerging Threats
  • Snort – Cisco Talos
  • Snort Community

Jag rekommenderar att använda Snort Cisco Talos, kostar enbart 29$ per år för personligt bruk. Annars testa även Emerging Threats regler som också uppdateras och innehåller 47k regler. Kör kommandot rule-update på Security Onion om du vill uppdatera regelverket med PulledPork:

PulledPork

För att läsa in en pcap-fil och sedan skriva ut larm till mappen ./log/ kör du:

snort -r snort.log.1425565276 -c /etc/nsm/templates/snort/snort.conf --daq pcap --daq-mode read-file -l ./log/

Och om du som jag får många regler som larmar false-positive så kan du alltid lägga till dem i filen /etc/nsm/pulledpork/disablesid.conf

Även så kan Snort logga direkt till console med -A console argumentet.

Givetvis är även Suricata ett alternativ till Snort, och finnes så klart redan installerat i Security Onion.

Snort

argus

Argus (audit record generation and utilization system) är uppdelat i en mängd olika verktyg såsom ra, rasort och racluster. Argus gör det lätt att arbeta med flöden samt övergripande analyser. Och precis som många andra verktyg som jag gått igenom här så kan Argus fungera offline eller direkt online mot nätverkstrafik.

Även så kan argus-filer vara bra vid långtidslagring där bara meta-data behöver sparas från trafiken.

argus -r snort.log.1425565276 -w snort.log.1425565276.argus

Vår pcap-fil är på 153 MB och argus metadata-fil är på 241K.

Sedan kan vidare använda argus verktyg såsom racluster och rasort för att koppla ihop TCP-sessioner och sedan sortera samtliga sessioner i filen för att försöka upptäcka exfiltration:

racluster -r snort.log.1425565276.argus -w -|rasort -r - -m sbytes|head -30

Och vill vi enkelt filtrera ut samtliga tcp-sessioner, slå ihop dessa samt se vilka som varit mest långvariga kan vi köra följande kommando:

racluster -r snort.log.1425565276.argus -w - -- tcp|rasort -r - -m dur -s stime saddr daddr sport dport dur proto |tail

OPSEC

SchhyyyNär du utför dina analyser så bör du upprätthålla god sekretess. Trafiken du analyserar kan innehåll diverse kod som gör att sårbarheter utnyttjas i exempelvis Wireshark. Se därför till att köra så mycket som möjligt med låg behörighet och helt avskilt från andra nätverk och system såsom Internet.

Och fundera igenom allt du gör mot Internet: Vad lämnar detta för spår? Om du exempelvis analyserar kommunikation som en trojan utnyttjar (C&C) och det helt plötsligt dyker upp ett curl-anrop från din analys-klient så kan detta förstöra framtida mtrl.

Antagonisten kan nämligen bevaka kontrollkanalerna och då snabbt radera samtliga bevis, nycklar osv om hen märker att du utför analys.

Skärmdump

Denna skärmdump är från webbgränssnittet i Security Onion:

securityonion-web

Riksbanken: Cyberattacker har blivit vanligare

Riksbanken går nu ut och varnar för att cyberangrepp mot det finansiella systemet. I den senaste rapporten från Riksbanken med titel Finansiell stabilitet 2016 så ägnas ett helt fördjupningskapitel på fyra sidor åt cyberangrepp.

I denna fördjupning så pekar Riksbanken bl.a. på att cyberangreppen ökade med 38 procent globalt under 2015 (källa PWC:s rapport Turnaround and transformation in cybersecurity).

Även så pekar man på den attack som genomfördes mot SWIFT-systemet i Bangladesh centralbank under Februari 2016.

Behöver Er organisation hjälp med cybersäkerhet? Kontakta Triop AB 

Riksbankens system förstora betalningar går under benämningen RIX (här kan du se samtliga deltagare). Och RIX är själva navet i det svenska finansiella systemet och där även transaktioner mot RIX distribueras till SWIFT-nätverket.

Och vad detta betyder beskrivs i rapporten enligt följande:

Detta innebär att ett cyberangrepp mot någon del av dessa sammanlänkade nätverk kan hota den finansiella stabiliteten i Sverige men även internationellt

RIX-systemet
Övergripande bild på RIX-systemet

Även så framgår det i rapporten att allt fler aktörer i det finansiella systemet väljer att outsourca sin IT-infrastruktur. Och även om Finansinspektionen utövar tillsyn mot banker och finansiella infrastrukturföretag så framgår följande:

I dag finns det inte någon myndighets om bedriver direkt tillsyn av externa leverantörer av IT‐tjänster till finansiella företag och har mandat att besluta om sanktioner samt vidta åtgärder gentemot dessa externa leverantörer. Ett uttalat ansvar och mandat i detta avseende skulle sannolikt underlätta arbetet med att belysa och minska de risker som kan uppstå när ett fåtal externa leverantörer av IT‐tjänster ansvarar för en stor del av den finansiella sektorns IT‐drift.

Här kan du ladda hem rapporten i sin helhet som PDF:

Riksbanken Finansiell Stabilitet 2016