Vila i frid Dan Kaminsky 🕊

Igår nåddes vi via sociala medier att säkerhetspersonligheten Dan Kaminsky har gått bort. Han blev 42 år gammal och är mest känd för den DNS-sårbarhet han identifierade år 2008 som kallas för Kaminsky-buggen.

Jag själv har träffat på Dan flertalet gånger på konferenser såsom Defcon och BlackHat och han var mycket intressant att lyssna på. En föreläsning med Dan Kaminsky blev aldrig tråkig att lyssna på.

Dan var även med och grundade företaget White Ops, numera HUMAN Security. Vill du se några av hans framträdanden genom åren så finns det en spellista här på YouTube, och en till här.

Dan Kaminsky, CC BY 3.0 https://creativecommons.org/licenses/by/3.0, via Wikimedia Commons

Bild CC BY 3.0

Ny sårbarhet i Zoom medger Remote Code Execution (RCE)

Under tävlingen Pwn2Own som anordnas av Zero Day Initiative så har en ny sårbarhet identifierats i Zoom-klienten för Windows och macOS. Zero Day Initiative är en tävling där lag eller personer kan tävla om att identifiera och utnyttja sårbarheter i ett antal olika mjukvaror.

Tävlingen pågick mellan datumen 6-8 April och förutom en ny sårbarhet i Zoom så har även sårbarheter utnyttjats i Microsoft Exchange, Windows 10, Ubuntu Desktop, Parallels Desktop och Google Chrome.

Tweet med gif-animation när calc.exe poppas med hjälp av sårbarheten i Zoom:

Daan Keuper och Thijs Alkemade utnyttjade totalt tre olika buggar för att lyckas poppa calc i Zoom samt erhöll 1.7M SEK ($200,000) för detta.

För mer information se ZDI. Sårbarheten har ännu inte patchats av Zoom.

Bakdörr planterad i PHP-projektet

Någon eller några antagonister har lyckats att pusha ett förslag på ändring i källkoden till det populära PHP-projektet som används av ungefär 79% av alla världens webbplatser. Detta förslag på förändring innebär att om en user-agent http-header börjar med zerodium så körs eval på koden, dvs du kan köra vilken php-kod du vill.

Ändringarna genomfördes i namnen Rasmus Lerdorf och Nikita Popov som är två välkända PHP-utvecklare, dessa reagerade direkt och skickade ut ett mail till php-internals maillinglistan med bl.a. följande:

We’re reviewing the repositories for any corruption beyond the two referenced commits.

Transparensen som Github erbjuder är bra och gör att många fler på ett enklare sätt kan se ändringar i koden och därmed upptäcka eventuella bakdörrar. PHP-projektet meddelar även att de inte har tid eller möjlighet att underhålla git.php.net i framtiden och kommer nu enbart att köra med Github i framtiden. Om ändringarna i källkoden tagit sig ut i några skarpa system är oklart i dagsläget.

Ändringarna på github enligt följande:

Länk till ändringar med bakdörr:

Gällande referensen till Zerodium så har nu deras VD uttalat sig på Twitter:

https://twitter.com/cBekrar/status/1376469666084757506

Sårbarhet i Accellion File Transfer

En gruppering som amerikanska cybersäkerhetsföretaget Mandiant har namngett UNC2546 utnyttjar en eller flera nya zeroday-sårbarheter i Accellions produkt File Transfer Appliance (FTA). Denna sårbarhet har bl.a. använts för att exfiltrera information från företaget Qualys. Accellion släppte patchar för att åtgärda bristerna December 21, 2020 och Accellion meddelade att dessa brister upptäcktes eftersom de utnyttjas i en annan kunds miljö. Dock är denna produkt 20 år gammal och Accellion rekommenderar en migrering till Kiteworks som är en ombyggd produkt med ny kodbas.

Även värt att notera att FireEye har identifierat överlappningar mellan UNC2582, UNC2546 och FIN11 som är en välkänd gruppering som utför utpressningsattacker. Genom att utpressade organisationer betalar lösensummor så växer dessa kriminella organisationer större och har möjlighet att köpa in zero-days eller access till system.

Efter att sårbarheterna utnyttjas så laddas ett webbshell vid namn DEWMODE och om du vill hitta signaturer för detta shell så kolla här samt CISA:s alert.

Följande CVE:er har åtgärdats av Accellion:

Skärmdump från “CL0P^_- LEAKS” .onion med några av organisationerna som drabbats:

Molntjänster och FISA 702

Daniel Melin som till vardags jobbar på Skatteverket har skrivit ett intressant inlägg på sin privata LinkedIn-sida där han går igenom amerikanska underrättelselagen FISA och speciellt FISA 702 och hur denna påverkar svenska medborgare. Kortfattat kan man säga att personuppgifter som behandlas av amerikanska företag i Sverige kan läsas av amerikansk underrättelsetjänst.

Jag har med tillstånd av Daniel återpublicerat texten här nedan:

En kommentarstråd till en Linkedin-post av Microsoft fick mig att på nytt börja fundera över FISA 702. Vad innebär FISA 702 egentligen? Hur långt sträcker den sig? Vad innebär avtalsvillkoren från de amerikanska leverantörerna i förhållande till FISA 702?

Eftersom det var Microsoft som var i ursprungligt fokus utgår jag från deras avtal och information, men genomgången har inte specifikt med Microsoft att göra, jag bara använder dem som exempel för att det ska bli enklare att förstå.

Kommentera gärna om jag missat eller missuppfattat något. Jag har skrivit efter bästa förmåga, men ämnet är svårt och ursprungstexterna är inte helt lättlästa.

När används FISA 702?

FISA 702 tillåter att den amerikanska regeringens chefsjurist (Attorney General) tillsammans med den nationella underrättelsechefen (Director of National Intelligence) godkänner inhämtning av information om (1) icke-amerikaner, (2) som sannolikt inte befinner sig i USA, samt (3) för att inhämta underrättelseinformation om andra länder.

Alltså omfattas allt som har med Sverige och svenska medborgare att göra av FISA 702.

Vad anges i lagtexten?

lagtexten till FISA 702 står det:

Notwithstanding any other law, the President, through the Attorney General, may authorize electronic surveillance without a court order under this subchapter to acquire foreign intelligence information for periods of up to one year if the Attorney General certifies in writing under oath that the electronic surveillance is solely directed at the acquisition of the contents of communications transmitted by means of communications used exclusively between or among foreign powers, as defined in section 1801(a) (1), (2), or (3) of this title.

An electronic surveillance authorized by this subsection may be conducted only in accordance with the Attorney General’s certification and the minimization procedures adopted by him.

With respect to electronic surveillance authorized by this subsection, the Attorney General may direct a specified communication common carrier to:

(A)furnish all information, facilities, or technical assistance necessary to accomplish the electronic surveillance in such a manner as will protect its secrecy and produce a minimum of interference with the services that such carrier is providing its customers; and

(B)maintain under security procedures approved by the Attorney General and the Director of National Intelligence any records concerning the surveillance or the aid furnished which such carrier wishes to retain.

Alltså, utan domstolsbeslut kan NSA inhämta underrättelseinformation om andra länder via en kommunikationsleverantör utan att röja att inhämtning pågår. Inhämtad information kan därefter lagras på obestämd tid.

Vad anges i FISA Amendments Act of 2008 Section 702?

FISA Amendments Act of 2008 Section 702 går det bland annat att läsa:

One of the primary purposes in enacting the FAA was the creation of a new way for the US Government to compel providers of electronic communications services to assist the Government in acquiring foreign intelligence information concerning non-US persons located outside the United States.

Certification 2008-A: Targeting Directed at Foreign Governments and Similar Entities

This collection will be accomplished by a variety of means at switches and other parts of the infrastructure of companies that provide electronic communications services to people abroad from within the United States.

The collection will seek to acquire foreign intelligence information concerning foreign governments, factions thereof and similar types of entities, and also states that a list of the entities that will be targeted is included as “Exhibit F” (Sverige är ett utpekat land i Exhibit F)

NSA may disseminate to CIA unevaluated data that comes from collection pursuant to this certification and that CIA requests in order to carry out its clandestine espionage and counterintelligence activities abroad.

NSA may also disseminate to FBI, at FBI’s request, unevaluated data that comes from collection pursuant to this certification.

Alltså, kommunikationsleverantörer ska hjälpa NSA att inhämta underrättelseinformation om t.ex. Sverige. Denna information kan sen delas med CIA och FBI.

Vad står i ett typiskt avtal med en amerikansk molntjänstleverantör?

Av Microsoft Onlinetjänster Dataskyddstillägg daterad 21 juli 2020 framgår:

Microsoft lämnar inte ut eller ger åtkomst till Behandlade data, utom enligt följande: (1) På Kundens instruktioner. (2) Enligt beskrivning i detta DPA. (3) Så som krävs enligt lag. I detta avsnitt avses med ”Behandlade data” följande: (a) Kunddata. (b) Personuppgifter. (c) Andra data som behandlas av Microsoft i samband med den onlinetjänst som är Kundens konfidentiella information enligt volymlicensieringsavtalet.

FISA 702 är en lag och omfattas således av (3).

Microsoft ska inte lämna ut eller ge åtkomst till Behandlade data till rättsvårdande myndighet såvida inte detta krävs enligt lag. Om rättsvårdande myndighet skulle kontakta Microsoft med en begäran om behandlade data ska Microsoft försöka hänvisa den rättsvårdande myndigheten till att begära dessa data direkt från Kunden. Om Microsoft är tvungna att lämna ut eller ge åtkomst till Behandlade data till rättsvårdande myndighet ska Microsoft omgående meddela Kunden och tillhandahålla en kopia av begäran, såvida inte Microsoft är förhindrade enligt lag att göra så.

NSA är såvitt jag vet inte en rättsvårdande myndighet i USA, utan en underrättelsemyndighet. Hela stycket synes endast hantera situationen med FBI och CLOUD Act.

Vid mottagande av tredje mans begäran om behandlade data ska Microsoft omgående meddela kunden, såvida inte detta är förbjudet enligt lag. Microsoft ska avvisa begäran utom då uppfyllelse krävs enligt lag. Om begäran är giltig ska Microsoft försöka hänvisa tredje man direkt till Kunden med sin begäran om data.

Begäran enligt FISA 702 är enligt lagtexten belagd med tystnadsplikt varför kund inte kommer informeras av Microsoft.

För mig framstår det tydligt att Microsoft kommer lämna ut kunders information till NSA utan att informera kunderna. Jag noterar även att det inte finns något om att informationens geografiska placering påverkar avtalet varför det förefaller uppenbart att FISA 702 träffar Microsoft som koncern.

Vad skriver Microsoft om kopplingen till FISA?

På Microsofts blogg framgår bland annat:

Q: Do you give the U.S. government direct access to Skype and Outlook.com data flows as suggested by some stories reporting on documents released by Edward Snowden?

A: We’ve been clear about this. We do not provide any government with direct access to emails or instant messages. Full stop. Like all providers of communications services, we are sometimes obligated to comply with lawful demands from governments to turn over content for specific accounts, pursuant to a search warrant or court order.

Detta är förmodligen sant men NSA behöver inte direkt tillgång till meddelanden eller annan data eftersom Microsoft tvingas leta upp data och därefter överlämna denna data till NSA.

Notera även att svaret endast hanterar de situationer när det finns ett domstolsbeslut. FISA 702 bygger enligt lagtexten inte på domstolsbeslut.

Q: How does Microsoft define a FISA order seeking disclosure of content?

A: This category would include any FISA electronic surveillance orders (50 U.S.C. § 1805), FISA search warrants (50 U.S.C. § 1824), and FISA Amendments Act directives or orders (50 U.S.C. §1881 et seq.) that were received or active during the reporting period.

Notera frånvaron av FISA 702 (50 U.S.C. §1802)

Q: How does Microsoft define a FISA order requesting disclosure of noncontent?

A: This category would include any FISA business records (50 U.S.C. § 1861), commonly referred to as 215 orders, and FISA pen register and trap and trace orders (50 U.S.C. § 1842) that were received or active during the reporting period.

Notera frånvaron av FISA 702 (50 U.S.C. §1802)

Min slutsats

Jag har i viss mån missbedömt FISA 702 tidigare. Lagstiftningen är extremt långtgående både vad gäller vilken information som kan inhämtas och hur länge information får sparas.

Att EU-domstolen och EDPB går hårt fram gällande personuppgiftsbehandling i USA och hos amerikanska bolag som är kommunikationsleverantörer (t.ex. molntjänstleverantörer) förefaller högst rimligt. En personuppgiftsansvarig i Sverige är faktiskt förhindrad att göra en riskbedömning eftersom det är helt omöjligt att bedöma vilken data som samlas in, för vilket syfte och under vilken tid.

Artikel 28.1 i GDPR och artiklarna 7 och 8 i EU-stadgan kan helt enkelt inte uppfyllas av en amerikansk leverantör.

Ny VMware vCenter RCE

Uppdatering: Här och här finnes mer info.

En ny allvarlig sårbarhet har uppdagats i VMware vCenter som medger Remote Code Execution i standardinstallationen. Sårbarheten har blivit tilldelad CVE-2021-21972 och fått en CVSS-score på 9.8 av of 10, således mycket allvarlig.

Läser vi på om VMwares advisory så står det följande:

The vSphere Client (HTML5) contains a remote code execution vulnerability in a vCenter Server plugin

Den del av vCenter servern som är sårbar hanterar vCenter Server plugin for vRealize Operations (vROps) och är aktiverad standard även om du inte använder just den funktionen.

VMware har släppt en säkerhetspatch och uppgradering till version vCenter Server 6.5 U3n, 6.7 U3l, eller 7.0 U1c snarast är rekommenderat. Observera också att port 443 måste vara exponerad för att sårbarheten ska gå att utnyttja.

Sårbarheten uptäcktes av Mikhail Klyuchnikov på företaget Positive Technologies.

Läs mer hos VMware på följande två länkar:

https://www.vmware.com/security/advisories/VMSA-2021-0002.html

Skärmdump från Twitter:

ProductVersionRunning OnCVE IdentifierCVSSv3SeverityFixed VersionWorkaroundsAdditional Documentation
vCenter Server7.0AnyCVE-2021-219729.8Critical 7.0 U1cKB82374None
vCenter Server6.7AnyCVE-2021-219729.8Critical 6.7 U3lKB82374None
vCenter Server6.5AnyCVE-2021-219729.8Critical 6.5 U3nKB82374None

Test av JARM

JARM är ett relativt nytt blue-teaming verktyg som bl.a. kan användas för att skapa fingerprints av Command and Control-servrar (C&C). Verktyget är skapat av ett team där John Althouse ingår som också är en av grundarna till JA3/JA3s och HASSH.

Jarm används för att skapa ett unikt fingeravtryck (fingerprint) av en specifik TLS-kapabel server såsom Apache, Nginx, Cobalt Strike eller Metasploit.

Genom att skicka 10 st olika ClientHello TLS-meddelanden så skapas denna unika fingerprint.

Kör man jarm.py mot exempelvis Metasploit så får man följande fingerprint:

07d14d16d21d21d07c42d43d000000f50d155305214cf247147c43c0f1a823

Skärmdump när jag kör jarm mot en metasploit-lyssnare som använder sig av reverse_https-payloaden:

För fler signaturer se följande Github-repo: https://github.com/cedowens/C2-JARM och givetvis så stödjer Shodan jarm-fingerprints sedan November 2020:

Ett tips är att testa att kombinera jarm med Rita och aktivt skicka ut probes till de anslutningar som ser suspekta ut. Den fingerprint som jarm beräknar är på 62 tecken och är en form av hybrid fuzzy hash. Observera att jarm ej bryr sig om x509-certifikatinformation.

Även bra att notera att om man ställer sin C2-server såsom Cobalt Strike eller Metasploit bakom Nginx så kommer då Nginx-hashen att vara den som fingerprintas.

Jarm finns att laddas hem här:

Homomorfisk kryptering

Homomorfisk kryptering

För oss som gillar homomorfisk kryptering (HE) så börjar det nu dyka upp användningsområden lite här och var. Kortfattat kan man säga att homomorfisk kryptering medger att du kan göra beräkningar på krypterad information. Något som kan vara mycket användbart när molntjänster nyttjas och du inte vill dela med dig av information till molnleverantören.

Microsoft är en leverantör som nu använder homomorfisk kryptering i dess mjukvara Edge för att kontrollera läckta lösenord, detta gör man via algoritmen Oblivious Pseudo-Random Function (OPRF). Tidigare har bl.a. Haveibeenpwned använt k-anonymity för att kontrollera lösenord mot läckta listor.

När vi ändå är inne på k-anonymitet så är det värt att nämna att det finns vissa problem och en beskrivning av Googles implementation hittar du här.

Vad som också är intressant är att Microsoft har släppt biblioteket för att göra detta som open-source och under MIT-licens. Biblioteket heter Microsoft SEAL och går att ladda hem här.

Bild som beskriver Microsofts Password Monitor Service och dess användning av OPRF:

Säkerhetsbrist i sudo

sudo

En ny säkerhetsbrist har identifierats i mjukvaran sudo. Sudo som installeras som standard i många operativsystem är som standard setuid root. Det innebär att eventuella brister kan leda till att lokala användare kan erhålla root-behörigheter.

Med åren har också sudo blivit större och fler funktioner har tillkommit. Detta har bl.a. lett till att OpenBSD nu har ett alternativ som heter doas.

Igår så rapporterade det amerikanska säkerhetsföretaget Qualys att de identifierat en sårbarhet i sudo (CVE-2021-3156). Sårbarheten medger att en lokal användare kan utnyttja en heap-sårbarhet och således bli root. Buggen har funnits sedan 2011 och återfinnes i standardkonfigurationen. Att det just finns med i standardkonfigurationen är viktigt att poängtera eftersom många sårbarheter som uppdagats i sudo kräver speciella konfigurationer.

Sårbarheten återfinnes i funktionen set_cmnd() och kan enklast triggas enklast genom att använda sudoedit och följande kommando:

sudoedit -s '\' `perl -e 'print "A" x 65536'` 

Och är du sårbar så får du en segfault. Observera att du behöver lokalt konto men inte medlem i sudoers eller motsvarande. Samt att alla installationer inte har sudoedit, såsom macOS.

Video från Qualys som förevisar sårbarheten:

Om du som jag undrar lite över sudos logotyp, så se XKCD här.

Nordkorea angriper säkerhetsforskare

Googles grupp för avancerad säkerhetsforskning som går under namnet Threat Analysis Group (TAG) har precis släppt en nyhet gällande att fiktiva cybersäkerhetsforskare som angriper andra cybersäkerhetsforskare.

Kopplingar kan göras till Lazarus-grupperingen som har anslutningar till Nordkorea, visar bl.a på analys som Kaspersky och Google har genomfört.

Första delen av attacken använder sig av social engineering och ett antal olika kanaler såsom Twitter, Keybase, LinkedIn, Discord och Telegram. En initial kontakt tas med målet där en fråga ställs om denne vill samarbeta gällande undersökning/utveckling av en ny sårbarhet. Då skickas sedan ett Visual Studio-projekt som innehåller en DLL med bakdörr samt kod som exekveras när projektet byggs (<PreBuildEvent>).

Enligt uppgift från Google så utnyttjas även en 0-dagars sårbarhet i Windows 10 och Chrome om besökaren går till bloggen blog.br0vvnn[.]io. Även denna blogg länkas vidare i chattarna på ovan sociala medier. Google har dock inte identifierat vilken sårbarhet som utnyttjas, men sägs vara CVE-2020-15994 som är en use-after-free i V8.

Jag tycker dock det låter konstigt att bränna 0-dagars för att angripa andra säkerhetsforskare, men kanske uppsidan är större. Och just moduset att angripa andra säkerhetspersoner har hänt många gånger förr, speciellt att exploits innehåller bakdörrar.

En av de som kontaktats är bl.a svenska Joel Eriksson:

Även så skriver Richard Johnson följande på Twitter:

”Update: I’ve recovered and decrypted registry keys holding config and neutered the service, I’m RE’ing the driver. I have confirmed with colleagues that only visiting the blog was enough to get popped via Chrome/Brave. I’ve confirmed my machine connected to their C&C many times.”

Twitter-profiler som använts:

Och följande LinkedIn-konton:

  • https://www.linkedin.com/in/billy-brown-a6678b1b8/
  • https://www.linkedin.com/in/guo-zhang-b152721bb/
  • https://www.linkedin.com/in/hyungwoo-lee-6985501b9/
  • https://www.linkedin.com/in/linshuang-li-aa696391bb/
  • https://www.linkedin.com/in/rimmer-trajan-2806b21bb/

För hela listan med IOC:er så se Googles inlägg eller detta blogginlägg.

Följande bild publicerade Dave Aitel på Twitter:

Uppdatering: Här är skärmdumpen från Kaspersky Threat Attribution Engine: